- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:196

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Människokroppens byggnad.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

skall uppfattas. Då ljudvågorna nå fram till
hörselnerven, uppstår i denna en retning, som
öfverför dem till hjärnan. Är hörselnerven förlamad,
inträder fullständig döf het. - Örats byggnad är
mindre invecklad- hos de lägre djuren. Fåglarna
sakna utöra, kräldjur och groddjur dessutom
vanligen trumhåla. Fiskarna ha blott labyrint; många
ryggradslösa djur sakna alldeles hörselapparat eller
hafva en af enklaste slag. Hos gräshopporna sitter
den på bakkroppen eller främre benparet.

Ögat är verktyg för synen. Det är en klotrund, ihålig
kropp, som ömsintes af 3 hinnor. Ytterst märkes
senhinnan (hvitögat), därpå följer åderhinnan, som
är tunn och svartbrun, och innerst sitter näthinnan,
som är tunn och genomskinlig. Alla 3 hinnorna hafva
framtill ett rundt hål. Det i senhinnan täckes af den
genomskinliga hornhinnan, åderhinnans hål fylles af
regnbagshinnan (iris), och hålet i näthinnan upptages
af kristallinsen, en på midten tjockare, genomskinlig
kropp. På iris finnes ett rundt hål, pupillen; denna
förminskas, då hinnans cirkelformiga muskeltrådar
vid ökadt ljus sammandraga sig, och förstoras, då de
raka, mot omkretsen riktade trådarna vid Ijusminsk"
ning sammandragas. - Bakom linsen ligger glaskroppen,
som innehåller glasvätskan.

Seendet beror ej på någon särskild förmåga hos ögat
att i sig uppfatta föremålen, utan dessa afbildas däri
som i en spegel. Från solen utgå otaliga ljusvågor
med en hastighet af mer än 31000 mil i sekunden. Då de
belysa ett föremål, låt oss t. ex. säga en krukväxt,
återstudsa de åt alla håll. Står nu krukväxten
framför en spegel, så afbildas han af de återkastade
ljusstrålarna i denna. Men nu är ögat just en spegel,
i hvilken näthinnan motsvarar glaset och åder-hinnan
beläggningen pä spegelns baksida. De genom hornhinnan,
pupillen och kristallinsen inträngande ljusstrålarna
afbilda krukväxten i förminskad skala samt upp- och
nedvänd inuti ögat. Grenom retning i synnerverna
öfverföras bilderna till hjärnan. De sammansmälta
därvid till en liksom de två taflorna i ett
stereoskop. Är synnerven förlamad, uppstå väl bilder i
ögats inre, men utan att synförmåga finnes. Sjukdomen
kallas »svarta starren» och är obotlig. Förloras
synen därigenom, att linsen blir ogenomskinlig, så
kan denna uttagas och synen delvis återfås. Sjukdomen
kallas då »grå starr». Om hjärnan skadas på högra
sidan, medför detta blindhet på den vänstra och
tvärt om. Detta beror på att synnerverna efter sitt
utträde ur hjärnan korsa hvarandra (synnervskorset). -
Ögonens rörelser ske medelst små muskler.

Kristallinsens ändamål är att (likt ett solglas) samla
ljusstrålarna på en viss punkt af näthinnan. Är linsen
alltför mycket buktig, så mötas strålarna framför,
ej på näthinnan, och bilden blir oklar. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free