Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Andra avdelningen: Växtriket - Växternas indelning. - A. Kryptogamer eller sporväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
blefvo 13 galna. Men Pasteur var icke nöjd därmed;
han’satte som sitt mål att också finna ett botemedel
och lyckades däruti.
Efter Pasteurs exempel hafva med växlande framgång
försök gjorts att vaccinera mot koleran (i Spanien)
och gula febern (i Mexiko).
Koleran är sedan urminnes tid inhemsk i Indien
(Grangesdeltat). År 1823 visade den sig första gången
i Sydryssland, och på 1830-talet hemsökte den hela
Europa. År 1834 kom den till Sverige. Professor Koch,
som under koleraepidemien 1884 studerade sjukdomen
i Spanien, tror sig ha funnit bakterien, den han på
grund af dess form benämnt »kommabacillen». Magsaften
och gallan anses under normala förhållanden döda dessa
baciller, men om kroppen försvagats genom förkylning,
taga de öfverhand.
Af jordens 1500 millioner människor dö årligen
3 millioner i lungsot. I Europa dö 7-800 tusen,
i Sverige 11 tusen, i Norge 5 tusen, i Stockholm
ungefär 4 på hvart tusen. - Bacillen upptäcktes 1882
af Koch. Den är 0,02 mm. lång och spetsig åt båda
ändar. Den uppträder vanligen i lungorna men äfven
i hjärnan, mjälten, halskörtlarna, ja t. o. m. i
tarmarna. I lungorna orsakar den små knutar, kallade
tuberkler, däraf namnet tuberkulos. Äfven djuren lida
däraf (»pärlsjuka»). Smitta öfverföres ej sällan
med mjölk, som därför alltid bör kokas, innan den
fortares. Sjukdomen befordras af skämd luft,.
Smittämnet i mässling är ytterst flyktigt. Ett
Ögonblicks uppehåll i sjukrummet är ofta
tillräckligt för att sjukdomen skall blifva
spridd i vida kretsar. Då år 1846 mässlingen
gick på Färöarna, insjuknade 6000 af de 7800
invånarné. Scharlakansfeberns smitta »sitter i»
mycket länge, d. v. s. dess bakterier äro synnerligen
seglifvade. En hårlock, som efter 20 år f ram togs
ur en låda, väckte sjukdomen till lif. Burfåglar,
som matats med bröd af sjuka barn, hafva fått
scharlakansfeber och dött (England).
Under medeltiden bedrefs åtskillig vidskepelse med
»blödande hostier» (nattvardsbröd). »Blodet» på dessa
utgjordes af en röd, kul-formig bakterie, som stundom
finnes i fuktiga källare. Med en knif-spets kan man
öfverflytta den på hvilka födoämnen som helst.
Växternas sjukdomar. Högre utvecklade än bacillerna
äro mögelsvamparna. Vissa arter angripa företrädesvis
födoämnen, men flere svampar, såsom rost, brand och
sot, härja bland våra odlade växter och åstadkomma
skada för millioner kronor. Då säden angripes af
sot, sönderfalla kornen till ett svart pulver, som
kringföres af vinden och sprider smittan; vid brand är
detta pulver svartbrunt och luktar som sillake. Rosten
företer en högst egendomlig utveckling. Den börjar
såsom rostfärgade fläckar på åtskilliga växter,
framför allt på berberisbuskens blad. Där alstras en
mängd sporer, som öfvervintra. Följande vår utsända
dessa långa trådar, hvilkas förtjockade spetsar fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
