- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:202

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Andra avdelningen: Växtriket - Växternas indelning. - A. Kryptogamer eller sporväxter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

göras samt fara omkring med vinden ocli gro, då de
falla på sädens blad. De alstra här rostfläckar. Af
de i dessa fläckar bildade sporer föres sjukdomen
åter till berberisbuskarna.

En viktig roll har mjöldrygan spelat i äldre
tider. Genom inverkan af svampsporer förvandlas
sädeskornen till svarta, hornlika utväxter, som äro
högst giftiga. De orsaka s. k. dragsjuka - en sjukdom,
som börjar med klåda i fingrar och tår, hvarpå följa
kramp och kallbrand i lemmarna och ofta döden. På
1700-talet hemsöktes Europa genom denna svamp af
verkliga epidemier (Sverige 1761). Mjöldrygan

öfverviotrar och alstrar på försommaren små, svamplika
sporgömmen, från hvilka utkomma sporer, som gifva
upphof till nya mjöldrygor. En annan mögelssvamp,
som i våra tider ådragit sig uppmärksamhet, är
potatissjukan. Denna svamp, som antagligen från
potatisens hemland, Amerika, blifvit öfverförd till
Europa, upptäcktes i Tyskland 1830, men utvecklade
sig till epidemi först under den våta sommaren
1845. Den fortfor med oförminskadt raseri till 1850,
så att potatisodlingen höll på att gå under. Den
bidrog också att underblåsa oroligheterna under
denna tid, då de flesta af Europas stater upprördes
af revolutioner. Folket befarade hungersnöd, och
detta ökade den allmänna upphetsningen. Sjukdomen
uppträder med vissa mellantider, i vårt land senast
1883. Svampen angriper icke blott potatisknölarna,
utan ock själfva plantan. Under högsommaren beklädas
bladen af bruna fläckar, hvilkas omkrets utmärkes af
ett fint ludd. Detta ludd består af sporbärare. Är
sjukdomen mycket stark, kan ett helt fält vara
bortvissnadt på ett par dagar. Men skadan stannar
sällan därvid. Regnet spolar ned sporerna i jorden;
dessa borra sig in i potatisen och bilda ett nät af
trådar, som förtära det inre och förvandla potatisen
till en skrumpen, inuti rutten massa. Enda botemedlet
är att bortplocka den sjuka potatisen och förvara
den öfriga på ett torrt ställe.

Eu högst skadlig svamp är drufmöglet eller
drufsjukan, som på.

Potatissvamp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free