Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Andra avdelningen: Växtriket - Växternas indelning. - B. Fanerogamer eller fröväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Åtskilliga växters rötter liksom insamla förråd,
i det de förtjockas högst betydligt. Detta förråd,
den s. k. upplagsnäringen, insamlas vanligen första
året och användes andra året till frambringande af
stam och blommor (t. ex. morötter, rofvor).
Stammen uppbär blad och blommor samt för
näringsvätskan till dessa. Den tillväxer i
spetsen liksom roten, men under det att denna
söker mörkret, sträfvar stammen mot ljuset. Den
växer därför uppåt. Somliga stammar växa under
jorden. Underjordiska stammar äro: 1) Rotstock, växer
i sned riktning mot jordytan och uppbär i spetsen en
knopp, som utvecklas tidigt på våren. Ex.: blåsippa,
gull-vifva. 2) Lök, en hopskjuten stamdel med tätt
sittande, förtjockade blad. Ex.: många liljeväxter. 3)
Knölstam, en förtjockad stamdel med
upplagsnäring. Ex.: potatis (knopparna kallas »ögon»,
grenarna oriktigt »groddar»).
Stammen ofvan jord är antingen örtstam eller
vedstam. Örtstammen (stjälk, strå) vissnar vanligen
efter fruktmognaden och är alltså ettårig, vedstammen
däremot är flerårig. Högsta strået, 30- 40 m., har
bamburöret. Bland trädstammarna uppnår rottingpalmen
den största längden, nära 200
Afsågad trädstam med årsringar. m"
men är så spenslig,
att den ej förmår bära
upp sig själf, utan hvilar på de kringstående
träden. Väldigast bland alla jordens träd är
mammutträdet (Kalifornien), som med en höjd af 100
m. förenar ett omfång af 30 m. Ännu högre, fast ej så
tjockt blir Australiens blå gummiträd;-ett sådant var
151 m. högt. Mammutträdets ålder beräknas till 3000
år, apbrÖdträdet anses blifva ännu äldre (Västafrika).
Vedstammens byggnad. Fröna hos somliga växter gro med
2 hjärtblad, hos andra med blott 1. Hos vedstammar
af det förra slaget urskiljer man ytterst bark,
därinnanför ved och innerst märg. Mellan barken och
veden ligga i en ring knippor af kärl - långa rör,
i hvilka näringsvätskor strömma. I dessa kärlknippen
bildas genom celldelning årligen ett vedläger utanpå
de förut varande; samtidigt förtjockas barken. Då
stamlnen af sågas, visa sig vedlagren såsom hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
