Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Andra avdelningen: Växtriket - Växternas indelning. - B. Fanerogamer eller fröväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Växternas här äro: 1) rothår, med hvilka näringsvätska
upptages; 2) brännhär, spröda här, innehållande en
skarp vätska, som drager upp blåsor på huden; 3)
körtel- eller glandelhår, som af söndra en klibbig
vätska, hvilken hindrar insekter att krypa upp i
blommorna (tjärblomster); 4) vanliga luftfyllda
hår, afsedda dels att skydda mot köld, dels mot
för stark vattenafdunstning. I öfverensstämmelse
därmed äro vattenväxter glatta och stäppväxter
ludna. En del hår tjäna till frönas spridning
(bomull, maskros). Brännhåren och körtelhåren äro
försvarsvapen, likaså borst och taggar.
Blomman består af förvandlade blad. En fullständig
blomma, t. ex. en viol, potatis- eller äppelblomma,
består af 4 bladkransar. Ytterst sitta de gröna
foderbladen, innanför dem de färgade kronbladen,
därpå ståndarne och innerst en eller flere
pistiller. Ståndarne bestå af sträng och knapp,
pistillerna af fruktämne, som innehåller fröämnen,
samt stift och märke. Strängen och stiftet saknas
ofta. Ståndarknappen innehåller ett fint pulver,
kalladt frömjöl. Ståndaren är hanorgan, pistillen
honorgan. Hvarje fröämne innehåller en äggcell;
denna måste befruktas, för att frukt och frön skola
kunna utvecklas.
Befruktningen tillgår på följande sätt. Då frömjölet
är färdigt, öppna sig ståndarknapparna. På ett eller
annat sätt komma alltid några frömjölskorn upp på
pistillens märke, som är klibbigt. De växa
Blomma af guiivifva i då ut tiu lån£a trä(iar;
som tränga ned i fruktämnet genomskärning och
borra sig in i fröämnena. Där lägger sig
trå-(smn pistill, k ståndare, .. n ,
. , ." -i-nio i n \ i
h foder, i krona). den eller slangen intill
groddblåsan (aggcellen) och
tömmer sitt innehåll i denna. Sedan befruktningen
sålunda skett, börjar äggcellen dela sig och växa
ut till en groda. Samtidigt växer fruktämnet ut till
frukt. - Befruktningen är antingen själfbefruktning,
som sker ined frömjöl från samma blomma, eller
korsning (kroasering), som sker med frömjöl från
annan blomma. Då blommorna äro enkönade, måste
korsning alltid ske, men äfven hos många tvåkönade
undvikes själfbefruktning, i det att antingen
ståndarne utvecklas och vissna före pistillen eller
att pistillen redan är befruktad, innan ståndarne
utvuxit. T båda fallen måste frömjöl öfverföras
från annan blomma. Därför ha också en mängd växter
talrika blommor, som slå ut på olika tid, vanligen
de nedersta först (riddarsporre, stormhatt). I några
fall verkar det egna frömjölet som ett gift och vållar
hela blommans vissnande (styf mors viol, pensée).
. Frömjölet tages således oftast från en annan blomma,
dock nästan alltid tillhörande samma art. Om två
olika arter befrukta hvarandra, hvilket är sällsynt,
så gifva fröna upphof åt en ny form, en hybrid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
