- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:218

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Andra avdelningen: Växtriket - Växternas indelning. - B. Fanerogamer eller fröväxter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

i Norrland gnider mjölkkärlen med denna ört för att
åstadkomma tätmjölk. Den har blå blommor, liknande
violens, och tjocka blad, som sitta i en rosett vid
marken. Dessa senare äro försedda med otaliga små
körtlar, som af söndra en syrlig vätska*). Kommer
en liten mygga gående på bladet, klibbas hon fast,
bladkanten inrullas, och hon fortares. Tätörten
kan matas med litet af hvarje: kött, ost, kål,
spenat. Körtlarna äro ofantligt talrika. En bladbit
stor som en nagel har 25000 körtlar, alla bladen hos
en växt l/*-l million.

Ur diken och dammar uppsticka ej sällan
under högsommaren stänglar med vackra, guldgula
blommor. Lyfter man upp en sådan, finner man, att den
saknar rötter samt att den nedliggande stammens grenar
uppbära smala blad och en mängd små blåsor (stora
som */4 af en ärt). Det är den vanliga blåsörten
(Utricularia). Hvarje blåsa är försedd med en liten
inåt gående lucka; de små vattendjur, som förirrat
sig dit, kunna därför ej komma ut igen, utan svälta
ihjäl och uppsugas af växten medelst små hår.

6 ordningen, Gräs. Gräsen äro vanligen örter med
ihåligt och ledadt strå. Blommorna bestå af fjäll
(agnar) och sitta i ax. Hos många äro frukterna
ätliga.

Gräsen äro de viktigaste af alla växter.
De-Gräsblomma. ras frukter innehålla
stärkelse och kunna därför

malas till mjöl, hvaraf bröd bakas. Detta är
i synnerhet fallet med de odlade gräsen eller
sädesslagen, af hvilka hvete, råg, korn, hafre, majs
och ris äro de förnämsta. De fyra första slagen odlas
allmänt i Sverige, de båda senare tillhöra varmare
länder. Majsen är ett 2-3 meter högt, bredbladigt
gräs, som härstammar från Amerika. Hanblommorna
sitta för sig i toppen. De tjocka axen kunna
innehålla ända till 600 korn. JRiset är lägre och
spensligare. Det utgör den hufvudsakliga födan för
Kinas och Indiens folk eller för omkring hälften
af jordens invånare. Det odlas på fält, som flere
gånger på året sättas under vatten. Frukterna duga ej
till mjöl och brödbakning, utan beredas oftast till
gryn. - Af mannagräset, som växer i åar och floder
äfven hos oss, göras mannagryn. De komma mest från
Polen och Preussen. - Vid sjöstränder växer vass,
ett bredbladigt gräs med brun blomvippa. På åkrar
odlas timotej, ett viktigt fodergräs.

*) Det är denna, som gör mjölken »tät».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free