Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Andra avdelningen: Växtriket - Växternas indelning. - B. Fanerogamer eller fröväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
l Sverige förekommer en lagerart, som är farlig
genom sina giftiga egenskaper. Den kallas tibast,
käller-halsbuske och svensk lager. Den är spenslig,
knappt en meter hög. Tidigt på våren framkomma
långs grenarna vackra, röda blommor. Därefter ut-
-vecklas knippen af smala blad i grenspetsarna och
fram på sommaren de mogna bären, hvilka äro röda och
se mycket smakliga ut, men äro ytterst giftiga.
19 ordningen, Ljungväxter. Ljungväxterna äro små,
risiga buskar, som nästan alltid växa tillsamman
i stor mängd. På ofruktbara fält och sandkullar
bildar ljungen en blommande matta, i skogarna
växa lingon- och blåbarsbuskar, på kärrmark
träffas odon och tranbär, allt växter, som
en och hvar känner till.
20 ordningen, Ärtväxter. Dessa växter bruka
äfven kallas fjärilblommiga. Man har också
liknat blom-
Hampa.
man vid en båt med köl och segel. Den har l pistill
och 10 ståndare, af hvilka 9 äro hopväxta. Frukten
är långsträckt och kallas balja. Ärtväxterna kallas
också baljväxter.
Många ärtväxter äro af stor vikt för människan. Hon
odlar ärter och bönor för eget behof, klo f ver och
vicker åt boskapen, acacior, luktärter och andra
såsom prydnadsväxter. Acacian är hos oss en krukväxt
ined smal
Gren af alm med blomställning (förminskad), stam
och talrika små blad, som a blomma, b pistill,
c frukt, d frö (alla .,, , £
" i *. T\ i
förstorade) sitta utetter
nna skaft. Det märk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
