Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Tredje avdelningen: Växternas och djurens utbredning - Växt- och djurgeografi - Europa.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ligen södra pol ar zonen alldeles, i det att ingen
växtlighet finnes söder om 65° sydl. br. Då man
bestiger ett högre berg, återfinner man hufvudsakligen
samma följd af zoner öfver hvarandra. Vid foten af
den mer än 3000 m. höga vulkanen Etna på Sicilien
trifves dadelpalmen, kaktus, bomullsbusken och
sockerröret. Högre upp växa fikon, oranger och
kastanjer, så komma vingårdar, valnötträd, därpå
fruktträd och andra löffällande träd, så följa
barrträd och gräsmarker, fjällväxter, mossor, lafvar
och slutligen den eviga snön.

Jordens mångskiftande blomsterdräkt låter dock icke
begränsa sig inom så regelbundna områden som de nämnda
16 zonerna. Många omständigheter utom afståndet från
ekvatorn äro här bestämmande, hvarför också försök
hafva gjorts att uppställa »växtriken» med afseende på
vissa karakteriserande former (såsom barrträdens rike,
palmernas rike o. s. v.). Som dessa riken äro många
(vanligen 24), torde en bättre öfversikt fås, om de
olika världsdelarna hvar för sig beskrifvas. Då det
nu sagda i ännu högre grad gäller om djuren, skola
de i det följande behandlas gemensamt med växterna.

Europa.

I de nordligaste trakterna äro bergen kala,
och skog af tall, gran och björk träffas endast
i skyddade dalgångar. Något längre mot söder nå
träden på fjället till en viss gräns, trädgränsen^
ofvanför hvilken erdast buskar och örter växa. Söder
om Dalälfven uppträder eken, därefter följer boken,
hvars nordgräns ungefär utgöres af en linje från
södra Norge till Kaukasus. I bokregionens södra
del blifva de inblandade arterna allt talrikare:
lärkträd, silfvergran och andra barrträd samt vilda
frukt- och körsbärsträd. Medelhafsländerna utmärkas
af ständigt gröna löfträd: ek, lager, oliv, kastanje,
apelsin m. fi. I det italienska landskapet saknas
sällan den luftiga pinien (ett barrträd) eller den
smala, spetsiga cypressen.

Liksom mångenstädes skogarna bestämma landskapets
karakter, så äro på andra håll sädesslagen de
karakteriserande växterna. De ofantliga slätterna
i Ryssland och Tyskland utgöra hveteodlingens
medelpunkt, söder därom odlas majs och något ris,
längre norr ut råg och hafre och längst mot norden
korn (i Norge till 70°). Den tid säden behöfver för
att mogna aftager mot söder. Sålunda behöfver hvete
i Sverige 310-330 dygn, i norra Tyskland 300, vid
Neapel 195 och på Malta blott 164 dygn för att nå sin
fulla mognad. - Stora trakter af Syd-och Mellaneuropa
få sin prägel af talrika vingårdar. Deras nordgräns
är en linje från Bretagne öfver Bonn till Schlesien
och Krim. Potatisen trifves öfverallt inom hela
världsdelen,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/enhvar/0259.html

		Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium / I:251 (1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|