- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:272

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Tredje avdelningen: Växternas och djurens utbredning - Australien. - Hafven.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är djurvärlden. De inhemska däggdjuren
företrädas af blott 3 ordningar: pungdjur,
gnagare och fladdermöss, hvartill kommer ett
sannolikt förvildadt rofdjur, den hundlika, fräcka
fårröfvaren dingo. Pungdjurens familjer motsvara
dock så väl i utseende som lefnadssätt de andra
världsdelarnas däggdjursordningar: sålunda finnas
bland dem gräs-ätare, insektätare och rofdjur. Några
likna apor, andra ekorrar, råttor, vargar och
björnar. Myrpiggsvinet och näbbdjuret närma sig
fåglarnas klass.

Bland fåglarna märkas storfothönsen, som ej
rufva sina ägg, utan krafsa lof öfver dem och låta
solvärmen draga försorg om kläckningen, emustrutsen,
lyrfågeln, hvars stjärt liknar en lyra, de talrika
väfvare-fåglarna och papegojorna. En allmän fågel
i Nya Sydwales är den ganska stora jägarefågeln,
kolonisternas »laughing sackass» (skrattande åsna),
hvars läte börjar med ett sakta fnittrande och
slutar med ett högt skallande, verkligen sataniskt
hånskratt. Krag- och atlasfåglama äro tättingar, som
hafva för vana att af riskvistar bygga sig lekstugor,
där de under parningstiden smyga ut och in. - Nya
Holland är synnerligen rikt på giftormar; krokodiler
finnas i de nordliga floderna.

Husdjuren äro alla införda och desamma som i Europa;
fåren äro i synnerhet talrika och torde uppgå till
50-60 millioner stycken.

Oceaniens eller Söderhafsöarnas växtvärld ansluter
sig till Indiens. De höga, bergiga öarna äro klädda af
urskogar, de låga korallöarna af glesa palmlundar. Ju
längre öster ut man färdas, desto fattigare ter sig
växtlifvet. (Detta gäller också faunan). De viktigaste
kulturväxterna äro kokospalm, pisang, brödfruktträd,
jams (en liljeväxt), batater och tarro (en art calla),
de tre sista med ätliga rotknölar, nyzeeländska linet
(en liljeväxt) m. fl.

Nya Guinea, jordens största ö (Grönland oräknad),
har en rikare djurvärld än de öfriga öarna. I
synnerhet äro, fåglarna både vackra och talrika;
allmänt kända äro de praktfulla paradisfåglarna. Nya
Zeeland utmärker sig för sin rikedom på ormbunkar och
de- små’ snäpp-strutsarna eller kivi. Så väl här som
på Madagaskar funnos fordom jättelika strutsar, af
hvilka blott några få ben och äggskal tillvaratagits,
hvarför man ej känner deras rätta utseende.

Hafven.



Världshafven upptaga nära 3/4 af jordens yta
och utgöras af fem hufvuddelar: Atlanten, Stora
oceanen, Indiska oceanen, Norra ishafvet och Södra
ishafvet. Vid kusterna och i deras närhet är växt-
och djurlifvet rikast utveckladt. Massor af alger
(tångarter) betäcka bottnen, och bland dem kila
krabbor och mångfärgade fiskar af och an. I de varma
hafven omgifvas kusterna af korallref, bland hvilka
otaliga snäc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free