- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:275

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Tredje avdelningen: Växternas och djurens utbredning - Hafven.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

l>75

hvilka äfven träffas i nonfa Atlanten, viktigast. Den
lägre djurvärlden, som i synnerhet företrädes af små
kräftdjur, nakna snäckor o. d., vistas i millioner
vid hafsytan och tjänar så väl fiskar och fåglar som
äfven hvalarna till föda.

2. Södra Ishafvet, det minst kända af
alla haf, omsluter en landmassa, som är större
än Europa*). Af denna känner man endast några
kuststräckor och öar, som nästan sakna växter och
hvilkas enda invånare äro själar och pingviner.
Två eller tre hvalarter lefva i detta haf, bland
dem sydhvalen, som i storlek föga står efter
grönlandshvalen.

3. Atlanten äger utmed kusterna en rikedom af
alger, hvaribland det redan omnämnda släktet
sargassum. l norr och söder äro själar och
hvalar allmänna. De senare tyckas vara mycket
talrika i södra delen; i Kaplandet användas deras
ben till inhägnader. I södern lefva också hjordar
af sjöelefanter och sjöleoparder. Den oformliga
pottfisken eller kaskeloten, som jagas så väl
för späckets som för spermacetins och ambrans skull,
finnes här liksom i alla haf**). Fregatt-
och tro-pikfåglar, skaror af måsar, den väldiga
albatrossen och andra simfåglar bebo kusterna.
Soppsköldpaddan och karetten, hvars plåtar gå under
namn af »sköldpadd», träffas i Västindiens haf.
Nämnvärda äro också, utom de glupska hajarna,
såg fisken med sitt långa, skarptandade svärd
och darrockan} som ger elektriska ’stötar; de
ofantligt rika torskfiskena vid Lofoten och
New Foundland samt norra Atlantens sillfisken få ej
heller förbigås. Medelhafvet är rikt på hajar,
flygfiskar, ädelkoraller, tvättsvampar o. s. v.

4. Stora oceanen (Stilla hafvet) är
mindre rikt på däggdjur än de öfriga hafven.
Kring Sandwichsöarna, Eldslandet och Nya Zeeland
träffas sjöelefanten (T-9 m. lång), och
flere slags sjölejon lefva vid fastlandens kuster.
Pottfisken förekommer stundom i stora skaror, och
flere hvalarter vandra årligen från Södra Ishafvet
in i Stilla oceanen. Fåglarna äro i södra och
mellersta delarna ungefär desamma som i motsvarande
delar af Atlanten; särskildt förtjäna pingvinerna
att nämnas. Af deras spillning hafva bildats de
väldiga guanolagren på några öar vid Sydamerikas
västra kust. Bland lägre djur äro i synnerhet
korallerna viktiga, En mängd af öarna öster om
Nya Holland äro omgifna af eller bestå helt och hållet
af korallref.

5. Indiska hafvet äger ett särdeles rikt
djurlif. Dujongen ersätter de i Atlanten vanliga
lamantinerna. Detta hvalartade hafsdägg-djur
af 3-5 meters längd, som torde hafva gifvit upphof
till sagorna

*) Sydpblsfararne hafva ej kommit längre än till 78°
s. br., under det man i norr öfverskridit 83° n. br.

**) Spermacetin, som är flytande, så länge djuret
lefver, finnes i håligheter i hufvudet. I en säck
i kroppens bakre del flyta i en oljig vätska stora
klumpar af »grå ambra»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free