Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geologi - Jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
dem, som räddats undan den första stöten, dödades
vid den andra, snart därefter följande. För att
undgå faran att krossas af nedfallande byggningar
hade skaror af människor tagit sin tillflykt till
hamnen och hamnarmarna, men äfven dessa nåddes a£
förstörelsen. Vid den andra stora stöten drog sig
nämligen hafvet plötsligt tillbaka, hvarpå det lika
hastigt kom igen och med en 15 meter hög våg sopade
bort allt vid stranden, slungande fartygen högt
upp i land. Minst 50000 människor omkommo endast
inom Lissabon.
Verkningarna af denna jordbäfning gåfvo sig icke
allenast tillkänna i skakningar af fastlandet och
svallvågor på hafvet, utan märktes äfven i insjöar,
floder och källor djupt i det inre af det europeiska
fastlandet, äfven upp till Sverige, hvarest både
Dalälfven och Gröta älf svallade högt upp flere
gånger, och till Finland, där vattnet i ån vid Åbo
äfvenledes kom i häftiga svallningar.
I hafvet fortplantas jordstötarna naturligtvis
lätt och rörelsen ger sig, såsom vi redan erfarit,
till känna som väldiga vågor. Om de vågor, som
sattes i rörelse genom Krakataus utbrott, är i
detföregåendetaladt. Från de talrika Jordbäfningar,
som skaka Stilla hafvets kuster, fortplantas ofta
dylika jordbäfningsvågor från Amerika till Japan och
tvärt om. Liksom den fasta marken kan äfven vattnet
genom Jordbäfningar få en roterande rörelse, såsom
hände vid en jordbäfning på ön Nipon i Japan år 1854,
dä en rysk fregatt under loppet af en half-timme
svängde rundt 43 gånger. Trossar och kablar, med
hvilka fregatten låg fCrtöjd, vredos till formliga
knutar, omöjliga att utreda.
Alla de i det föregående omnämnda jordbäfningarna
stå otvifvelaktigt i samband med de rent vulkaniska
fenomenen. Men å andra sidan inträffa tidt och ofta
andra, som lika säkert ej hafva något att göra med
vulkanismen. Till dessa höra bland andra de svenska.
I inledningen har framhållits, att jordskorpan
alltifrån sin första utbildning blifvit på mångahanda
sätt sönderbruten och de uppkomna brottstyckena ofta
rubbade ur sitt ursprungliga läge. Dylika utefter
brottlinjer försiggående förskjutningar eller
förkastningar hafva under jordens utvecklingsskeden
fortgått och fortgå ännu. Tydligt är att vid
Fig. 16. Remna vid San Angelo, uppkommen genom
jordbäfningen i Calabrien 1783.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
