Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geologi - Jordbäfningar - Heta källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
304
sådana rubbningar äfven Jordbäfningar i mindre skala
och af svagare art kunna uppkomma. Med all sannolikhet
härröra åtminstone flertalet af de inom Sverige
inträffade jordbäfningarna från sådana förskjutningar.
Inom norra Sverige finnas två områden, som
särskildt äro utmärkta genom mängden af inträffade
Jordbäfningar. Det ena är beläget inom nordligaste
Sverige och sträcker sig inåt Finland, sålunda
omfattande det dalbäcken, som omgifver Bottniska
vikens norra hälft till trakten af Luleå på
svenska sidan och Uleåborg på den finska. Det andra
omfattar kuststräckan mellan Hernösand och Söderhamn
eller ända ned till Gäfle samt går 10-12 mil in
i landet. Här bruka regelbundet en eller flere
Jordbäfningar årligen förnimmas. Inom sydvästra
Sverige synes ett jordbäfningsområde finnas från
Bohuslän öfver trakten mellan Vänern och Vättern upp
emot Hjälmaren. Den andra februari 1879 inträffade
en efter våra förhållanden stark jordbäfning, som
sträckte sig hufvudsakligen öfver Södermanland och
Nerike samt vidare öfver delar af Värmland, Väster-
och Östergötland, omfattande ett område af vid pass
35000 kvadratkilometer.
Heta källor.
I det föregående har redan omnämnts, huru vattnet
nedtränger genom remnor i jordskorpan så djupt,
att det öfvergår till ånga, hvilken sedan vid
de vulkaniska utbrotten spelar en stor rol. Vid
foten och på sidorna af vulkanerna framtränga
icke sällan stora massor ånga, bildande ångkällor
eller s. k. fumaroler. De heta källorna äro också
yttringar af vulkanismen och förekomma uteslutande i
vulkaniska trakter eller på sådana ställen, där en
sådan verksamhet fordom ägt rum. Vattnet i dem har
en värmegrad, som ofta uppgår till 70-80-90° C. och
kanske ännu högre, men som äfven kan vara lägre,
t. ex. 20 å 30°.
Vulkanområdenas berggrund bör redan genom de
heta ångornas inverkan vara mycket uppluckrad och
porös och lämnar därigenom goda angreppspunkter
för det upphettade vattnet. Så föras af detta
en mängd upplösta beståndsdelar till jordytan
och afsättas vid källornas rand under form af
s. k. sinter. De beryktade Karlsbaderkällorna föra
på detta sätt årligen flere millioner kilogram
fasta beståndsdelar, hufvudsakligen kolsyrad kalk,
fram i dagytan. Svafvelkällan vid Warasdin-Teplitz
i Kroatien, hvilken har en värmegrad af 56° C.,
beräknas under loppet af 2000 år ensam hafva
tillfört jordytan mer än 4000 millioner kilogram
fasta ämnen, hvilka skulle bilda en 140 kubikmeter
stor bergmassa. Det är naturligt, att genom dylika
utlakningar stora håligheter skola bildas i jordens
inre, och i själfva verket hafva flerstädes väldiga
grottor blifvit uppdagade, hvilka tydligen hafva
sådana orsaker att tacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
