Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium / I:340 (1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Kroppars beståndsdelar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med metaller, i synnerhet i hafsvattnet som
brommagnesium. Fri är den en mörkröd vätska af
klorlik lukt.

Jod finnes heller aldrig fri och förekommer i ännu
mindre mängd än brom i hafsvattnet, hvarur den
upptages af hafsväxter (tång). Ur askan efter dessa
framställes jod och är en blyertslik, fast kropp, som
lätt öfvergår till en vackert violettfärgad gas. Jod
löses lätt i sprit, hvarvid erhålles s. k. jodtinktur,
som färgar huden brun.

Kol är ett af de allmännaste ämnena i naturen;
det utgör en aldrig felande beståndsdel i djur- och
växtämnen och ingår äfven i föreningar, tillhörande
den oorganiska naturen; i stor mängd förekommer det
i luften, förenadt med syre, som kolsyra, men sällan
i fritt tillstånd såsom diamant, grafit (blyerts)
och stenkol.

Kol bildas, då man upphettar organiska ämnen utan
luftens tillträde (torr destillation). I stort sker
en sådan destillation i de s. k. kolmilorna, där
träd resas mot hvarandra och betäckas med kvistar,
jord och kolstybb (fig. 2).


Fig. 2.

Vi skola här omnämna två af kolets föreningar med
syre, nämligen koloxid och kolsyra.

Koloxid innehåller mindre syre än kolsyra och
uppkommer, då kol förbrinner vid otillräckligt
lufttillträde, samt är en färglös och mycket giftig
gas, som utgör en hufvudbeståndsdel i s. k. kolos.

Kolsyran förekommer dels fri i luften eller löst
i vatten, dels ock ingående i salter (karbonater)
bildande kalkberg, kritklippor och marmor.

Kolsyra bildas vid förbränning af kolhaltiga ämnen,
vid djurens respiration, vid organiska ämnens
förruttnelse och vid sockerhaltiga ämnens jäsning;
kolsyran upptages af växter, hvilka äga förmåga att
uti solljus sönderdela densamma, i det de upptaga
kolet och frigöra syre.

Den fria kolsyran är en färglös gas, som hvarken
kan brinna eller underhålla förbränning samt verkar
skadligt vid inandning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>