Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Kroppars beståndsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kolväten. Kolets föreningar med väte bilda en talrik
klass af kroppar, som äro hvarandra högst olika,
så väl i kemiskt hänseende som till sina fysiska
egenskaper. Några äro gasformiga, andra äro mer
eller mindre flyktiga vätskor, under det andra åter
äro fasta kroppar. Några kolväten hafva ingen lukt,
andra åter hafva lukt.
Det till sin sammansättning enklaste kolvätet
är sumpgas, som bildas i kärr och
stenkolsgrufvor samt är en färg- och
luktlös gas, som i förening med luft exploderar
vid antändning. Bland vätskeformiga kolväten
må vi nämna gasolja och fotogen. Paraffin och
kautschuk äro fasta kolväten.
Lysgas består af en blandning af flere gaser; dess
hufvudbeståndsdelar äro väte, kolväte och koloxid. Den
framställes ur stenkol, då dessa starkt upphettas
utan lufttillträde (torrdestillering). Lysgasen
är genomskinlig, ofärgad, giftig samt brinner med
lysande låga, beroende därpå, att en del af kolvätena
sönderfalla, hvarvid kol i fint fördeladt tillstånd
bildas. Detta blir hvitglödande och utsänder ljus.
Kolväten kunna förena sig med syre och bilda då flere
grupper föreningar, t. ex. kolhydrater, alkohol,
organiska syror, eterarter.
Till kolhydraterna höra bland andra: stärkelse, som
förekommer uteslutande i växter, i synnerhet i frön
och rotknölar. Stärkelse är olösligt i kallt vatten,
men blandas den med hett vatten, sväller den ut och
löses delvis till en klar vätska.
Stärkelsen undergår lätt förändringar. Upphettas
den, förvandlas den till ett nytt ämne, dextrin,
liknande gummi; detta inträffar t. ex. vid gräddning
af bröd. Behandlas stärkelse med malt, som innehåller
ett fermentartadt ämne (ämnen, som hafva egenskap
att inleda organiska ämnen i jäsning), diastas,
så öfvergår den i drufsocker, hvilket i sin ordning
kan öfvergå till alkohol (beredning af brännvin och
öl). Till kolhydraterna höra ock två andra slag af
socker, nämligen rörsocker och mjölksocker.
Bland organiska syror må vi nämna myrsyra i myror
och nässlor, margarinsyra, smörsyra, stearinsyra
m. fl., hvilka i förening med glycerin bilda
salter, som utgöra de olika fettarterna. Får
salpetersyra inverka på glycerin, erhålles sprängämnet
nitroglycerin.
Föreningar mellan kol, väte, syre, kväfve och svafvel
bilda gruppen ägghvitartade kroppar, som utgöra våra
viktigaste födoämnen. Hit höra bland andra ägghvite
(albumin) i ägg och blod och ostämne (kasein) i mjölk.
Slutligen må omnämnas de. s. k. alkaloiderna, en
grupp af kväfvehaltiga ämnen, hvilka äro dels starka
gifter, dels viktiga läkemedel, såsom t. ex. nikotin
i tobak, morfin i opium, teobromin i kakao, koffein
eller tein i kaffe (omkring 1 procent) samt i te
(omkring 2-4 procent).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
