- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:347

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Kroppars beståndsdelar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Krom förekommer sparsamt, mest i s. k. kromjärn,
en förening af krom, järn och syre. Framställes
med svårighet och är ett grått pulver utan teknisk
betydelse. Flere af dess föreningar användas till
målarfärger. Ett af dess salter (kaliumbikromat)
användes i galvaniska staplar.

Aluminium är en hvit, smidbar metall, som ej angripes
af luften och börjar därför, när den lättare än förr
kan framställas, få stor teknisk användning dels som
metall, dels i legeringar.

Aluminium reduceras numera ur sina föreningar medelst
en elektrisk ström; därigenom har priset på metallen
fallit så, att, då den år 1854 kostade mer än 2,000
kr. pr kg., den år 1891 endast uppgick till ett pris
af 1,50 kr. pr kg.

Aluminium angripes af saltsyra och natronlut. De
vanligaste legeringarna äro: aluminiumbrons (koppar,
zink, aluminium), herkulesmetall (aluminium,
nysilfver), tiersargent (aluminium, silfver).

Aluminium förekommer ymnigare än någon annan metall,
dels, ehuru sällsynt, som fri, kristalliserad oxid
(korund, safir och rubin), dels i salter och i
synnerhet i förening med kiselsyra som beståndsdel i
granit, gneis och andra bergarter samt i den genom
deras vittring uppkomna leran, som består af mer
eller mindre rent aluminiumsilikat. Den renaste
leran, kaolin- eller porslinslera, är hvit; oren lera
åter är gråblå. Ren lera är eldfast, oren smälter.

Af lera tillverkas olika slags lervaror, t. ex. äkta porslin, fajans, krukmakar gods, tegel m. m.

Vanlig alun (kalium-aluminiumsulfat) framställes af
alunskiffer, innehållande aluminium, kalium, järn,
svafvel, syre och bituminösa (kolvätehaltiga) ämnen,
och bildar stora, vackra kristaller. Den användes i
färgerier och i pappersfabrikationen till limning af
papper m. m.

Guld har en vacker gul färg och träffas i jorden
alltid gediget; det är den tänjbaraste af alla
metaller, angripes ej alls af luftens syre. Rent guld
är alldeles för mjukt att användas till mynt eller
prydnader, hvarför det blandas med koppar. Gruldhalten
angifves i karat. Arbetsguldet i Sverige måste
hålla minst 18 karat, d. v. s. 18 delar guld mot 6
delar koppar.

Af guldets föreningar äro följande de viktigaste:
knallguld, erhållet genom att fälla guldklorid med
ammoniak och användt vid förgyllning af porslin,
samt ett dubbelsalt af cyanguld och cyankalium (cyan
är en förening af kol och kväfve), som användes vid
galvanisk förgyllning.

Platina förekommer likasom guldet alltid gedigen, är
hvit, i hög grad tänjbar, mycket tung, angripes ej af
luften samt äger förmåga att på sin yta förtäta gaser;
däraf dess användning till s. k. platinalampor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free