- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:353

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Dynamik (läran om kroppars rörelse)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tangentialkraften olika på olika ställen. Då en svängande pendel
alltid bibehåller sitt rotationsplan oförändradt, har
den ock blifvit använd att uppvisa jordens rotation
(fig. 16).

Lyftes en kropp en viss höjd från marken, har man
uträttat ett arbete, hvarmed menas produkt af kraften
och vägen. Detta arbete har så att säga blifvit
magasineradt i kroppen, som lyftes; den har nämligen
fått förmåga att falla och själf uträtta arbete;
denna förmåga kallas potentiell energi. Låter man
kroppen sedan falla, öfvergår denna potentiella energi
till rörelseenergi, hvilken åter kan förändras till
andra slag af energi, t. ex. värme, ljus etc.; härvid
gäller alltid lagen om oförstörbarhet, d. v. s. energi
kan förvandlas från en form till en annan, men är
ständigt densamma
.

Inom det s. k. absoluta måttsystemet är kraftenheten
en dyn (1 kilogram är lika med 982000 dyn) och
längdenheten en centimeter. Arbetsenheten är således
en dyncentimeter, som erhållit namnet erg. Ergen
är för praktiska ändamål för liten, hvarför man
vanligtvis såsom arbetsenhet använder en watt, som
är lika med 10000000 erg. En hästkraft är lika med
736 watt i sekunden.

Friktion är en kraft, som uppkommer, då en
kropp glider öfver en annan, och verkar alltid i
motsatt riktning mot rörelsen; dess storlek beror på
kropparnas ytor, om de äro mer eller mindre skrofliga,
samt på trycket mellan kropparna, men är oberoende af
ytornas storlek och rörelsens hastighet. Friktionen
är lika med trycket multipliceradt med ett tal, som
kallas friktionskoefficient, hvilkens storlek beror på
de båda kropparnas ytor. För något så när jämna ytor
anges här friktionskoefficienten för följande kroppar:

metall på is .................. 1/50
» på trä .................. 1/3
» på med fett smordt trä ... 1/12
» på hård väg .............. 1/2

Utom denna friktion, kallad släpfriktion, finnes ett
annat slag, som uppkommer, då en kropp rullar öfver
en annan; den kallas rullningsfriktion. Den beror
af kropparnas adhesion samt däraf, att hvarje punkt
på den rullande kroppen sjunker ned i underlaget,
således beroende af dettas hårdhet; den ändrar storlek
med den rullande kroppens diameter; därför går en
vagn med stora hjul lättare än en med små hjul.

På grund af dessa friktioners olika storlek vid olika
tillfällen användes än hjuldon, än slädar.

Ehuru friktionen i allmänhet uppträder såsom hinder
mot rörelsen, så finnes det dock tillfällen, då den
för oss är af yttersta vikt, t. o. m. ett villkor
för rörelse. Utan friktion kunde man icke gå;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free