Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Vätskors egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
hvaraf följer att resultanten till de krafter,
som trycka uppåt, är större än resultanten till de
krafter, som trycka nedåt. Kroppen måste alltså
förlora i vikt, och man finner lätt, att ’denna
viktförlust är lika med vikten af den af kroppen
undanträngda vätskan. Denna viktiga lag kallas
Archimedes’ princip. Är kroppen lättare än en lika
stor volym vatten, förlorar den således hela sin
tyngd och flyter uppåt, till dess att den vätska,
som den undantränger, väger lika mycket som kroppen,
Ett stycke trä flyter i vatten, emedan det väger
mindre än en lika stor volym vatten; ett stycke järn
åter sjunker, men om man hamrar ut järnstycket
till en skål, så sjunker den ett stycke, men
upphör slutligen att sjunka, då den till följd
af sin form undanträngt så mycket vatten, att det
väger lika med järnet. Detta är orsaken till att ett
järnfartyg flyter i vatten. Nedföres ett stycke järn
i kvicksilfver, så flyter det, emedan kvicksilfver
är tyngre än järn. Ju tyngre en vätska är, desto"
lättare flyter en kropp i densamma. Saltvatten är
tyngre än sött; därför simmar man ock mycket lättare
i hafsvatten än i insjövatten.
Då man talar om lättare eller tyngre kroppar, brukar
man angifva det med deras s. k. specifika vikt,
hvarmed menas det tal, som anger kvoten mellan
kroppens vikt och vikten af en lika stor volym
vatten. Vattnets specifika vikt är således l, och
sp. vikten hos kroppar, tyngre än vatten, större än l,
hos kroppar, lättare än vatten, mindre än 1. Vi skola
här ange sp. vikten hos några kroppar.
Platina .......____ 21,o
Guld............... 19,5
Kvicksilfver ____ 13,6
Bly............._. 11,4
Silfver ............ 10,5
Vatten ......_........ l,o
Is..................... 0,9
Tall och Gran ...... 0,5
Kork.................. 0,2
Syre......_.......... 0,ooi4
Koppar ._.....___ 8,9
Luft____............. 0,ooi.s
Järn............._. 7,5 Vattenånga
......._. 0,ooos
Glas____.......... 2,5 Väte..................
0,oooi
Vätskors jämvikt i kommunicerande kärl. Då förbindelse
med hvarandra så, att en vätska kan öfvergå från det
ena till det andra, sägas dessa vara kommunicerande
(fig. 19). Ihälles en vätska i ett sådant kärl, stiger
den lika högt i båda kärlen. Thällas två vätskor,
som ej blandas med hvarandra, af olika specifik vikt,
intager den tyngre vätskan en mindre höjd i sitt
kärl än den lättare i sitt. Mäta vi deras höjder
ifrån ett horisontellt plan genom de båda vätskornas
beröringsyta, så finna vi, att kvoten mellan den
förstas och den andras höjd
två kärl stå
Fig. 19.
är lika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
