Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Vätskors egenskaper - Gasers egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 20.
Fig. 21.
kvoten mellan den andras och förstas specifika vikt.
Exempel: vattenledningar, vattenkonster, artesiska
brunnar (fig. 20), vattenpass (fig. 21)
m. fl.
Gasers egenskaper.
De gasformiga kropparna likna vätskorna däri, att
deras molekyler äro ytterst lättrörliga; däremot
skilja de sig från vätskorna genom den lätthet,
hvarmed de låta sammantrycka sig. Under det att en
mängd vatten icke låter sammanpressa sig i nämnvärd
grad ens af de största krafter, kan en mängd gas
utan ringaste svårighet sammanpressas till min dre
volym. Då de sammanpressade krafterna upphöra att
verka, återtaga gaserna sin ursprungliga volym, de äro
elastiska. Af molekylernas lättrörlighet följer, att
allt, som sagts oni vätskor, äfven gäller om gaser. Vi
komma härefter att endast sysselsätta oss med luft,
emedan hvad som säges om den äfven gäller om andra
gaser. Likasom ett stycke trä, som föres under vatten,
stiger uppåt, när det slappes, så stiger också hvarje
kropp, som är lättare än luft, uppåt i luften. Fyller
man t. ex. en ballong (blåsa) af tunt tyg med lysgas
eller väte, så stiger den uppåt. Archimedes’ lag
gäller således äfven för gaser. En kropp vägd i luft,
väger mindre än i torarum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
