- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:358

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Gasers egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358

Vissa vätskor blanda sig lätt med hvarandra, andra
icke. Om tvenne olika ; gaser, som ej kemiskt förena
sig med hvarandra, inneslutas i samma kärl, finner
man, att de likformigt blanda sig med hvarandra,
oberoende af olika tyngd. Denna egenskap kallas
diffusion. Luften t. ex. innehåller syre, kväfve,
kolsyra, vattenånga m. fl., alla likformigt blandade.

Luften likasom alla andra kroppar har tyngd; därför
måste de öfre lagren sammanpressa de undre; således
äro de undre lagren tätare än de öfre; däraf följer
ock att luften måste utöfva ett tryck på jordytan,
motsvarande bottentrycket hos en vätska.

Man mäter detta lufttryck med barometern. Barometer
kattas hvarje instrument, hvarmed man kan
mäta luftens tryck. Vi hafva olika slag af
barometrar, t. ex. kvicksilfverbarometern och
aneroidbarometern. Den förra (fig. 22) består af
ett glasrör (ungefär l meter långt), öppet lg ’ i
ena ändan och tillslutet i den andra. I detta rör
har man infört kvicksilfver, till dess det blef
fullt, hvarpå man vändt det med den öppna ändan
ned och fört den under ytan af kvicksilfver i en
skål. Man har då funnit, att kvicksilfret stannat
kvar till en viss höjd i röret. Vi hafva således
ett kommunicerande kärl, i hvilket kvicksilfver är
den ena vätskan och luften den andra. Kvicksilfrets
tryck måste då vara lika stort med trycket af en
l^ka tjock luftpelare. Ändras luftens tryck, ändras
också kvicksilfverpelarens höjd; medelhöjden är
760 millimeter.

Det andra af oss nämnda slaget af barometrar, är
aneroidbaro-metern (fig. 23), där lufttrycket motväges
af spänstigheten hos en fast kropp. Den består af
en metalldosa, hvari luften blifvit förtunnad. Vid
ändring af lufttrycket ändras lockets böjning, och
denna rörelse meddelar sig till en visare,

"FMj?

som anger lufttrycket.

För att få ett begrepp om lufttryckets storlek skola
vi angifva dess verkan på en kvadratmeters yta. Denna
befinnes vara lika med 10336 kilogram. Då ytan af en
medelstor människa kan uppskattas till ungefär l1/*
kv.-m., så utgör atmosferens tryck på henne ungefär
13000 kg. Detta stora tryck motväges af vätskor
inom kroppen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free