Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Vågrörelse - Akustik (läran om ljudet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ned. Denna rörelse kallas vågrörelse och uppkommer
därigenom, att vattenpartiklarna röra sig upp och
ned. Där stenen träffar ytan, pressas vattnet undan
och höjer sig på sidorna; till följd af vattnets tyngd
sänker sig denna höjdring, och vattnet sjunker till
följd af sin tröghet under den jämna ytan för att
på sidorna bilda höjder, hvilket fortsattes alltmer
framåt. Höjderna kallas vågberg och sänkningarna
vågdalar.
En sådan vågrörelse uppstår äfven, då ett spändt tåg i
någon punkt anslås vinkelrätt mot dess längdriktning;
hvarje partikel beskrif-ver då en pendelrörelse
omkring jämviktsläget, hvilken rörelse fortplantar
sig från partikel till partikel. Vågrörelsen säges
då uppkomma genom transversella vibrationer.
Tänker man sig en följd af kulor förenade med
hvarandra medelst spiralfjädrar och den första
i ordningen dragés från eller närmas intill den
andra och därpå slappes, så råkar den i vibrationer,
hvilka meddela sig till de andra; äfven nu uppkommer
en vågrörelse, men bestående af longitudinella
vibrationer; därvid bildas ej höjningar eller
sänkningar, utan i stället förtätningar och
förlunningar; de förra kallas vågberg, de senare
vågdalar.
Då två vågrörelser träffas, sammansätta de sig till en
resultant våg, kallad interferensvåg. Mötas de båda
vågorna, uppkommer en in-terferensväg, där rörelsen
ej fortplantar sig från partikel till partikel,
utan där hvarje partikel har sin bestämda rörelse;
en sådan våg kallas stående.
Akustik (läran om ljudet).
Ljud kallas hvarje förnimmelse, som vi med
hörselorganet uppfatta. Det förorsakas af vibrationer,
som träffa örat; således måste det vara någon kropp,
som vibrerar, t. ex. en spänd sträng; vidare en kropp,
som fortplantar dessa vibrationer till Örat.
Ljudet behöfver tid att komma från ett ställe till ett
annat. Om man befinner sig på afstånd från en kanon,
som af skjutes, ser man blixten en god stund förr,
än man hör knallen. Då man kan antaga, att blixten
synes på samma gång den frambringas, så är den
observerade tidskillnaden lika med den tid ljudet
behöfver för att tillryggalägga det ifrågavarande
afståndet. Grenom observationer har man funnit, att i
vanlig luft ljudet fortplantar sig på en sekund en väg
af ungefär 340 meter. I vätskor och i fasta kroppar
är ljudets hastighet större, som synes af följande
tabell, där hastigheten i luft antages lika med 1.
Vatten = 4,5 Silfver = 8
Bly = 4 Koppar = 11
Guld = 6 Glas = 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
