Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Optik (läran om ljuset)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
Fig. 32.
Plana speglar användas bland annat vid
s. k. trolleriapparater, t. ex. i det
s. k. förtrollade skåpet, vid framställning
af spökscener
på en teater m. m.
Ställas två plana speglar i vinkol med hvarandra, sä
erhålles en s. k. vinkelspegel. Den vanliga leksaken
kaleidoskopet är grundadt på vinkelspegelns egenskap
att gifva flere bilder. Äfven om två speglar ställas
parallella, uppkomma en mängd
bilder. Så väl vinkelspeglar som parallella
speglar användas ofta för dekorativa ändamål i
handelsbodar och utställningslokaler.
Utaf buktiga speglar är det endast de sferiska,
som hafva någon större användning i det praktiska
lifvet. Vi skola därför endast sysselsätta oss med
dem. De äro af två slag: konkava, då det är sfer ens
insida, som speglar, oxjh konvexa, då sfe-rens utsida
återkastar ljuset.
Riktar man en konkav spegels axel (en rät linje,
som går genom spegelytans midtpunkt och medelpunkt)
mot en punkt på solen, så kunna de strålar, som utgå
från denna punkt och träffa spegeln, anses vara
parallella. Alla dessa strålar reflekteras från
spegeln och träffas i en punkt, som kallas fokus
eller brännpunkt (fig. 32) och hvilken ligger midt
emellan spegeln och medelpunkten.
Ligger föremålet närmare spegeln, men
utom fokus, erhålles en a verklig bild utom fokus;
flyttas föremålet inom fokus, erhålles en förstorad
skenbild. Vid konvexa speglar erhållas alltid af
ett föremål förminskade skenbilder, t. ex.
vid de speglande klot, som användas som prydnader
i trädgårdar.
När ljuset träffar ytan af en kropp, så reflekteras
vanligast blott en del af detsamma, under det att
återstoden tränger in i kroppen. Men då ljuset,
så länge det fortplantar sig i ett och samma ämne,
Fig. 34.
bibehåller sin riktning oförändrad, så förändrar det
i allmänhet plötsligt sin riktning vid öfvergången
från ett ämne till ett annat. Vid öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
