- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:377

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Optik (läran om ljuset) - Värmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Denna förmåga hos kropparnc kallas fluorescens. Som
exempel på detta fenomen må vi anföra den blå färg
fotogen erhåller vid direkt solbelysning.

Värmet.

Fordom liknades värmet vid en vätska, som trängde in i
kroppen och småningom upplöste den; numera antaga vi,
att värmet är rörelse.

Den del af värmeläran, som sysselsätter sig med
förklaring af värmets natur, kallas värmets mekaniska
teori och grundlades på 1840-talet af Mayer i
Heilbronn och Joule i Manchester.

May er uppstälde följande grundsatser för naturkrafter
i allmänhet: l:o) hvarje verkan har sin orsak;
2:o) en verkan eller ett naturfenomen växlar endast
form, dä det skenbart upphör, eller, med andra ord,
naturfenomenen äro oförstörbara, samt 3: o) en fysisk
orsak måste vara likartad med sin verkan. Med hjälp
af dessa satser kan man lätt förklara värmets natur.

Vi veta alla, att, om man t. ex. borrar ett hål i ett
trästycke, borren blir varm, att, om man sågar, sågen
blir varm eller att föremål, som gnidas mot hvarandra,
uppvärmas. Som emellertid vid gnid-ningen ingen
främmande värmekälla finnes närvarande, måste värmet
uppkomma genom den rörelse, som förbrukas. Denna
rörelse är således värmeutvecklingens orsak, och
enligt Mayers sista sats måste alltså äfven värmet
vara rörelse; men emedan efter det mekaniska arbetets
slut de uppvärmda föremålen befinna sig till det yttre
i hvila, måste värmet bestå i rörelse inom föremålen,
d. v. s. i föremålens molekyler och i etern, som
antages finnas mellan dem. Man kan således säga, att
det vid gnidningen förbrukade arbetet har förvandlats
till värme. Det ena rörelseslaget har öfvergått i
det andra enligt Mayers andra sats.

Joule har genom experiment bevisat sanningen af dessa
satser. Han har nämligen uppvisat, att en gifven mängd
af en energi alltid åstadkommer en viss motsvarande
af en annan, att en viss mängd mekaniskt arbete
ger upphof till en bestämd mängd värme och tvärt om
att en viss mängd värme ger upphof till en bestämd
mängd mekaniskt arbete. Det arbete, som utföres af
en värmeenhet, kallas värmets mekaniska ekvivalent
och har, * då vi med värmeenhet mena det värme, som
åtgår att uppvärma ett kilogram vatten från 0° till
1° enligt Celsii termometer, befunnits vara omkring
430 kilogrammeter.

Värme kan på olika sätt tillföras eller borttagas
från en kropp; när värme tillföres, d. v. s. kroppens
molekyler komma i hastigare rörelse, säger man,
att kroppen uppvärmes; borttages värme på ett eller
annat sätt, säges kroppen af kylas. Beröra vi kroppar,
så göra dessa intryck


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free