Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Värmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ 390
värmet är det, beroende på att en större mängd luft
absorberas i dess porer, ju större de äro. Vi må
observera, att färgen ej i detta hänseende har någon
betydelse. Vi använda innanfönster under vintern,
emedan vi därigenom mellan fönstren instänga en mängd
luft, som hindrar värmet att ledas bort ur våra
rum. Kroppar, som skola skyddas för uppvärmning,
omgifva vi med dåliga värmeledare; is t. ex. omges
af sågspån. S. k. hökokning beror på höets dåliga
värmeledningsförmåga, hvarigenom ämnet i grytan länge
bibehåller sin en gång erhållna höga temperatur och
således blir kokt eller ätbart.
För att förekomma explosioner af den af oss
förr omnämnda gruf-gasen, som ofta frambryter i
Stenkolsgrufvor och hvilken gas varit orsak till
många människors död, har Davy konstruerat den
s. k. säkerhetslampan, grundande sig på metallers goda
ledningsförmåga. Han omgifver nämligen lågan med ett
metallnät. Intränger grufgas inom detta, förbrinner
den där inne, men till följd af att värmet bortledes
af metallnätet, kan ej gasen utanför antändas.
Värmets strålning. Vi hafva redan inom optiken
angifvit, att värme strålar från solen, och vi hafva
då äfven skilt mellan mörkt och ljust värme. Alla
kroppar utstråla värme. Sätta vi t. ex. en metallkula
framför en fin öppning och där bakom ett prisma (af
koksalt), så finna vi på en skärm bakom prismat, då en
känslig termometer ditställes, en temperaturhöjning,
ifall kulan uppvärmes något litet öfver de omgifvande
kropparnas temperatur. Ju mera kulan uppvärmes,
desto bredare blir bandet på skärmen, där en
temperaturförhöjniDg angifves, och slutligen, då
kulans temperatur blifvit något öfver 500, framträder
den röda färgen på skärmen; kulan börjar också då
att rödglöda. Upphettas kulan ännu mera, framträder
den ena färgen efter den andra i spektrum.
Vissa kroppar, t. ex. torr .luft och koksalt,
genomsläppa nästan allt det strålande värmet,
under det att andra absorbera den ena eller
andra värmestrålen. Glas t. ex. genomsläpper det
ljusa värmet, men absorberar största delen af det
mörka. Detta är orsaken till att, när solen skiner på
våra fönster, värme tränger in i våra rum, under det
att det värme, som utstrålar från våra kakelugnar,
ej utsläppes genom fönstren.
Den mängd värme, som på en viss tid utstrålar från en
kropp, beror utom af dess temperatur äfven af dess
strålningsförmåga. Denna ändrar sig med ytlagrens
beskaffenhet, så att ju mera polerad ytan blir,
desto mindre blir strålningsförmågan. Ju blankare
en kaffepanna är, desto mindre värme utstrålar den,
hvaraf kaffet således längre håller sig varmt. Därpå
beror ock delvis skillnaden i uppvärmningsförmåga
hos en kakelugn och en kamin; kaminen med skroflig
yta utstrålar hastigare värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
