- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:394

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Magnetism - Elektricitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

missvisningen östlig. Missvisningen är för närvarande i Stockholm
omkring 9° (grader) västlig.

Kompass är en i horisontalplanet lättrörlig magnet, vid hvilken
är fäst en horisontell skifva, indelad i 32 streck, angifvande de olika
väderstrecken. Vid användning af kompassen är det nödvändigt att
hafva reda på missvisningen; fördenskull äro tabeller upprättade,
som angifva dess storlek på olika ställen af jordytan.

Jorden verkar som en magnet och magnetiserar alltså en
järnmassa. Ett järnfartyg är således alltid en magnet, men alltefter dess
läge ligga magnetens poler olika; däraf följer att fartyget skall i
olika lägen utöfva olika verkningar på kompassen. Alltså skall
magneten ombord å ett järnfartyg missvisa äfven af den
orsaken; denna missvisning måste också bestämmas
för att kunna använda kompassen.

Upphänges en magnetnål i dess tyngdpunkt så,
att den blir rörlig i ett vertikalplan, sammanfallande
med magnetiska meridianens plan, så lutar den på de
flesta ställen mot horisonten (fig. 53); denna lutning
kallas inklination. Inklinationen är på ställen i
närheten af ekvatorn 0°, här i Stockholm omkring 71°
och vid de magnetiska polerna 90°.

illustration placeholder
Fig. 53.


Den riktning, i hvilken en på nyssnämnda sätt
upphängd magnetnål ställer sig, angifver den
jordmagnetiska kraftens riktning.

Då större mängd af järnmalm finnes på något
ställe, visar sig där ändringar i jordmagnetismens
riktning och styrka, hvilka ändringar blifvit använda
till att uppleta järngrufvor och på ett ungefär
bestämma deras malmtillgång.

Jordmagnetismen är underkastad dagliga, årliga
och sekulära växlingar samt dessutom äfven
oregelbundna växlingar, kallade magnetiska stormar, hvilka stå i samband
med jordbäfningar, vulkaniska utbrott, norrsken samt med s. k.
jordströmmar, som ofta iakttagas i telegraflinjer.

Elektricitet.



Då man gnider ett stycke glas, harts, lack eller svafvel mot ylle,
siden
eller skinn, erhålla de förmåga att draga till sig lätta kroppar
(fig. 54). De sägas vara elektriska, och den härvid verkande kraften
kallas elektricitet. För att närmare studera denna kraft kan man
använda en s. k. elektrisk pendel, som består af en flädermärgskula,
upphängd medelst en silkestråd på ett stativ (fig. 55).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free