Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - Månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
belysta delen af månen, ty som vi se af figuren,
måste jorden vända sin ljusa sida till månen, när han
vänder den mörka till oss; det blir då jordsken på
månens nattsida, och eftersom jorden är mycket större
än månen, blir detta sken på månen vida starkare än
fullmånens sken hos oss. När jorden sålunda belyser
den eljest mörka delen af månen, så blir denna synlig
i en - jämfördt med den solbelysta delen - matt
dager. Likaså blir månen ej heller fullkomligt mörk,
under det han vid förmörkelse är i jordens skugga,
ty kring kanten af jorden sprides genom vår luftkrets
en rödaktig skymningsdager öfver månen.
Månens afstånd från oss är något olika vid olika
tillfällen. I medeltal är detta afstånd 38 500 mil,
men detsamma kan blifva mer än 2 000 mil större
eller mindre än detta medeltal. Från en fullmåne
till en annan åtgår olika lång tid, i medeltal dock
29 dagar 12 timmar 44 minuter 2,9 sekunder. Månens
tvärlinje är 348 mil och således, såsom figuren ger
vid handen, betydligt mindre än jordens. Hans massa
är endast en åttiondedel af jordens. Vore i figuren
de båda himlakropparnas inbördes afstånd rätt utsatt,
så skulle detsamma uppgå till ungefär 3A meter.
På månens yta se vi - lättast vid fullmåne - en
del mörkare och ljusare fläckar. Bättre synas de
naturligtvis, om vi begagna kikare. Med något större
uppmärksamhet skola vi äfven märka, att dessa fläckar
alltid äro sig lika. Vände sig månen på sin väg kring
jorden kring sig själf, såsom jorden gör, så skulle
han naturligtvis komma att visa oss olika sidor;
den sida, som nu är bortvänd, skulle efter
någon tid blifva vänd emot oss. På det sättet skulle
vi undan för undan få se månen från alla sidor. Men
den omständigheten, att fläckarna alltid äro desamma,
bevisar, att alltid samma sida är vänd hit. Månens
rörelse kring jorden sker sålunda, såsom om han
vore orörligt fäst på en stång, som vrides omkring
jorden. På det sättet kommer månen att alltid vända
jorden samma sida, men emot solen, som är utanför
månbanan, vänder han olika sidor. Det är däraf klart,
att ingen jordinvånare någonsin sett eller får se
månens baksida. Äfven följer däraf att - eftersom
mellan två nymånar i medeltal 29 Vs dagar förflyta -
månens hela dygn äfven skall vara ungefär en månad
långt, med i allmänhet 2 veckors dag och 2 veckors
natt.
Eftersom månen är oss så mycket närmare
än öfriga himla-
Fig. 15. Jordens och månens relativa storkkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
