Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - Kometer och meteorsvärmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
att tillskrifva dem allahanda olyckor - pester, krig
m. ni. l våra dagar följas kometerna icke längre af
ett så beskaffadt intresse, utan dem ägnas uteslutande
en vetenskaplig uppmärksamhet.
Kometerna kretsa kring solen uti mycket aflånga
banor (ellipser) och komma därvid ibland mycket
nära intill solen och ibland på ett mycket stort
afstånd ifrån henne. Deras banor ha sålunda till
formen en olikhet med planeternas, då dessas ju äro
nära cirkelformiga. Äfven till läget finner man en
stor åtskillnad, ty medan planetbanorna i allmänhet
ligga mycket nära i samma plan, hafva kometernas alla
slags olika
lutningar emot dessa, och oaktadt planeterna samtliga
hafva sin gång i samma led, gå kometerna åt olika
håll. Man märker sålunda uti planeternas gång i
sina banor en viss enkelhet, som icke återfinnes
hos kometerna. Likväl är den i allmänhet mest
påtagliga olikheten mellan planeter och kometer
skiljaktigheten i utseende och därmed äfven i fysisk
beskaffenhet. Hos planeterna ha vi gjort bekantskap
med fasta, ibland ganska mycket förtätade, kroppar,
då däremot kometernas dimmiga gestalter och hastigt
växlande former på det tydligaste gifva till känna
ett lösligt sammanhang mellan smådelarna. Årligen äro
oftast flere kometer synliga på himmelen, ehuru de
flesta äro för ljussvaga att kunna synas för blotta
ögat och bli skönjbara endast i de astronomiska
tuberna. De stora, för hvar och en synliga, ha det
största intresset med sig. I figuren är en afbildning
framställd af den efter Donati uppkallade, på hösten
1858 synliga stora kometen. Det mest märkliga hos
de stora kometerna är det luftiga bihang, som kallas
svansen. Ej blott denna, utan äfven kometens tätaste
del, hufvudet, är af en utomordentligt flyktig
beskaffenhet, hvilket bland annat af det skälet kan
inses, att äfven de svagaste stjärnor kunna ses tvärs
Fig. 19. Donatis komet, 1858.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
