Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - I. Hygienens uppgift och historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
födoämnen var långa tider och ofta oviss, hungersnöder
därföre vanliga och omtalade i de tidigaste urkunder;
bostäder och beklädnad sämre och mindre lämpliga
till skydd mot klimatet än nutidens; okunnigheten
om en mängd af hälsovårdens regler större än nu,
ty äfven de enklaste bland dessa regler ha fordrat
långvarig erfarenhet för att läras, och särskildt har
det visat sig, att de försvårande förhållanden, som i
de större samhällena möta hälsans bevarande, betinga
hälsoregler, som blott många generationers samlade
erfarenhet mäktat skaffa kunskap om och som först den
nutida naturvetenskapens utveckling börjat klargöra.
Visst är att, så långt historiens urkunder gå
tillbaka, människosläktet lidit af sjukdomar. Äfven
under grekernas välmaktsperiod, hvilken väl de flesta
älska föreställa sig såsom en sådan, då ett ideal
af mänsklig hälsa blifvit under särskildt gynnsamma
omständigheter uppnådt, härjade farsoter, hvilkas
like vi inom våra nutida samhällen förgäfves leta
efter. Den atheniensiska pesten, som under Perikles’
tid härjade, ej blott i Athen, utan i en stor del
af den tidens värld, var en sjukdom, liknande dem,
som här och hvar endast uppträda, där nöd och elände
råda och de hygieniska förhållandena äro eländiga. Den
antages i själfva verket af de flesta hafva varit
samma sjukdom, som i förra århundradet åstadkom
större dödlighet än någon annan inom de europeiska
samhällena, nämligen tyfus.
Ifrån denna tidiga period hela historien igenom finna
vi sedan en sammanhängande kedja af stora epidemier,
af folksjukdomar. Somliga tider hafva af skäl, som
vi ej känna, varit mera förskonade än andra, somliga
åter blifvit långt mer härjade än de öfriga. Men hela
historien igenom förekomma i den största utbredning
alla dessa folksjukdomar, om hvilka vi för närvarande
veta, att det, som framför allt ger dem näring och
tillåter deras utbredning, utgöres af allt det,
som just också för öfrigt verkar menligt på hälsans
bevarande. Dit höra nöd i afseende på födoämnen,
trångboddhet, smuts och orenlighet i bostäderna,
bristande vård af den personliga renligheten
m. m. Vi måste nödvändigt tänka oss, att dessa
förhållanden i högre grad förefunnits för flertalet
människor fordom än nu; annars vore uppträdandet af
dessa sjukdomar i sådan utsträckning ej tänkbart. Men
hafva dessa ohygieniska förhållanden då i större
utbredning härskat än nu, måste också hälsotillståndet
äfven i öfrigt varit sämre än nu.
Vi hafva sagt, att människosläktets historia visar en
fortgående kedja af sådana farsoter. De namnkunnigaste
äro den justinianska pesten på midten af 500-talet
oeh digerdöden på midten af 1300-talet. Båda dessa
farsoter, som bortryckte ofantliga människomassor –
man beräknar, att den justinianska pesten kostade
125,000,000 människor lifvet och att digerdöden
ensamt i Europa bortryckte 25,000,000 – utgjordes
af den sjukdom, som fått namnet pesten och som länge
sedan är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
