Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - III. Om födoämnena och njutningsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
beståndsdelar bestämmes ofta efter dess grädd-
eller fetthalt. Fettet anses nämligen som mjölkens
väsentligaste beståndsdel och är det, som betingar
handelspriset. Mjölkens öfriga beståndsdelar, socker
och ägghviteämnen, hafva mindre handelsvärde. I god,
icke skummad komjölk bör f etthalten uppgå till i
medeltal 3,5 %. Ett sätt att bestämma mjölkens värde
är att taga reda på dess egentliga vikt, som för
oskummad mjölk bör utgöra 1,033.
I afseende på den fara för sniittosamnia sjukdomar,
som kan medfölja mjölken, härleder den sig däraf,
att mjölken är en utmärkt närings vätska för inånga
sjukdomsalstrande bakterier.
Till de smittoförande bakterier, som i mjölken
observerats, räknar man nervfeberbacillen,
skarlakansfeberbacillen och tuberkelbacillen. I
Sverige har icke något fall af infektion genom mjölk
med någon af dessa observerats, men utlandet har i
afseende på tyfoidfebern haft epidemier, åstadkomna
genom förtärandet af mjölk, som härstammat från
ställen, där mjölken kunnat blifva förorenad med
smittämnen. Med afseende på mjölkens besmittande med
tuberkelbaciller går den till på det sättet, att i
kons jufver uppträdande tuberkler sönderfalla genom
utförsgångarna för mjölken, hvarvid tuberkelbaciller
komma ut i mjölken och i densamma fördelas. .Då det
nu är möjligt, att tu]?erkelbaciller kunna ifrån
tarmkanalen utveckla sig i människans väfnader,
i första rummet i hennes tarmväggar, kan nian icke
med full säkerhet tillbakavisa farhågan att en sådan
infektion skall kunna ske. Att den inåste vara ytterst
sällsynt intygas däraf, att döden af tuberkler i
tarmkanalen hör till de största sällsyntheter och
hos fullvuxna är så godt som okänd.
Agg höra också till våra vanligaste aniinaliska
födoämnen. De äro värderika hufvudsakligen till följd
af sin stora halt af ägghvita. Ägg-hvitan förekommer
icke endast i den egentliga hvitan, utan äfven i
gulan, hvilken dessutom innehåller en icke ringa
kvantitet fett, ungefär 30 %. Ägg förtäras oftast
kokta. Det kan icke vara tvifvel om att det kokta
ägget är lika lättsmält som det okokta, ifall ägget
är lös-kokt; ägghvitan i hårdkokta ägg smältes däremot
ganska långsamt af magsaften.
Bland de vegetabiliska födoämnena intages den
viktigaste platsen af sädesslagen. Dessa innehålla
vatten, stärkelse, ägghvita, fett och salter. De
vanliga sädeskornen innehålla 10-20 %’ vatten, 60-70 %
stärkelse, omkring 10 ^ ägghvita och återstoden fett
och mineraliska beståndsdelar. Stärkelsen förekommer
öfver allt i sädeskornet, men mest hopad i det inre af
detsamma; de yttre lagren innehålla stora kvantiteter
af fröhvita eller den vegetabiliska ägghvita, som i
sädeskornet hufvudsakligen förekommer.
Då inan söndermal sädeskornen, blifva de yttre delarna
af sädeskornen söndermalna till ett mindre fint pulver
än de inre, och detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
