Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - III. Om födoämnena och njutningsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
Hvad kolhydraterna beträffa, hvilka vi ju icke få
in i vår kropp annat än i form af vegetabiliska
födoämnen, visar sig en stor olikhet mellan de olika
födoämnena. Det visar sig t. ex., att vid förtärandet
af hvetebröd upptages så godt som alltsammans;
icke mer ’ån l % af kolhydraterna går förlorad. Yid
användning däremot af makaroni, majs o. d. bortgå 2
%, vid användning af potatis 10-11 ^, och slutligen
vid användning af morötter, rågbröd o. d. bortgå 20
%. Öfver hufvud taget tillgodogöras kolhydraterna
särdeles väl, och vid en blandad födas användning af
en frisk och kraftig, normal matsmältningskanal kan
man säga, att ungefär 90 % af de införda födoämnena
-~ för så vidt icke alltför mycket införes, utan så
pass mycket, att matsmältningsvätskornas kvantitet
passar till detsamma - tillgodogöras och endast 10 ^
gå förlorade.
En mängd ämnen använda vi till förtäring, hvilka
icke kunna kallas födoämnen, men som i vårt
nuvarande tillstånd hafva en sådan betydelse
för oss, att de pläga af handlas samtidigt med
frågan om födoämnena. Dit höra kryddänmena eller
njutningsmedlen. Man har fysiologiskt bevisat, att
dessa äro nödvändiga för organismen, därigenom att
man har framställt kemiskt rena de olika födoämnena,
således ägg-hviteämnena, fettarterna och kolhydraterna
och i tillbörliga kvantiteter infört dem i organismen;
därvid har man funnit, att de endast en kort tid
kunnat tolereras; och inställer sig afsrnak för
födoämnena, så att hungertillstånd inträder till
följd af att de icke kunna förtäras. Försätter man
till dem s. k. kryddämnen, förtäras de återigen med
begärlighet. Det beror på att födoämnena icke äro
digestibla i vår tarmkanal, utan att samtidigt med dem
införas vissa ämnen, hvilka tjäna som retmedel för af
söndringen af digestionssaf terna och sålunda kunna
åstadkomnia di-gestion. Dessa smakämnen äro nödvändiga
för allt, hvad lefvande väsen heter, och de förekomma
i tillbörliga kvantiteter i vanliga födoämnen, så
att djuren icke behöfva särskildt skaffa sig dem. Yi
människor hafva i vårt nuvarande kulturtillstånd
småningom så förändrat vår digestion, att vi kunna
sägas vara beroende af en extra tillförsel af dylika
kryddämnen utom hvad af naturen förekommer i våra
vanliga födoämnen.
Kryddämnena äro många, såsom t. ex. senap, peppar,
ingefära o. d. Somliga af dem stå på gränsen mellan
födoämnen och kryddämnen. Dit hör rörsocker, som är
närande, men som i allmänhet hos oss väsentligare
spelar rolen af kryddänine.
En annan art af ämnen utgöres af de
s. k. njutningsmedlen, till hvilka räknas de
sprithaltiga dryckerna, kaffe, te, choklad, tobak
.m. m. och soni förtäras i långt större kvantiteter
än kryddänmena. En del af dem, till ex. öl, porter,
choklad, äga näringsvärde, emedan de innehålla
ej alltför små kvantiteter näringsämnen, fastän
dessa dock förefinnas i så små mängder, att dessa
njutningsmedels höga pris be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
