Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - X. Om förekommandet af sjukdomar; smittosjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
i inledningen redan yttrade och längre frani kommer
närmare att utveckla, därpå, att vi nu äga större
förmåga att kunna motstå dem. Dock kan ej nekas att
äfven de yttre förhållandena omkring oss genom de
förändringar, som vår kultur åstadkommit, bidra git
till dödlighetens och saklighetens minskning. Ty
en del af de sjukdomsorsaker, som fordom hotade
människan, hafva därigenom så att säga förlorat
fotfäste och minskats eller försvunnit, och äfven
om vår förmåga att motstå dem ej skulle ökas, utan
till och med minskas i framtiden, skulle de, om dessa
yttre förhållanden ej å nyo ändrades, hafva förlorat
sin betydelse för oss.
För att belysa det ofvanstående är nödvändigt
att lämna några exempel. Fordom, t. ex. i förra
århundradet, utgjordes svenskarnes tre svåraste
häftigt förlöpande sjukdomar af rötfebrarna (till
hvilka räknas nervfebern, fläckfebern och återfalls
tyfus), rödsoten och kopporna. Kopporna hafva nu
så godt som försvunnit. Hvarföre? Jo, som vi alla
veta, därföre att vi i vaccinationen lärt oss ett
medel att minska eller upphäfva vår mottaglighet för
insjuknandet i kopporna. Rötfebrarna hafva minskats,
därföre att, i främsta rummet, vi ej som förr hemsökas
af svåra och förhärjande hungersnödsår; rödsoten har
minskats, nästan försvunnit af samma skäl. Den bättre
och rikligare födan, som vår befolkning i allmänhet
får, men särskildt att den ej rent af utsattes för
tider af brist på föda har ökat dess skydd mot dessa
sjukdomar. Skulle likadana hungerstider och samma
fattigdom och nöd återkomma, så hade vi säkra utsikter
att åter hemsökas af dessa sjukdomar.
Det är vår odlings framåtskridande, som bragt oss
dessa förhållanden, så mycket lyckligare än våra
förfäders. Men vår odling har också medfört åtskilligt
annat. I förra århundradet hörde frossfebrar, och
särdeles svåra och farliga sådana, till de vanligaste
företeelserna i många trakter af vårt fosterland. De
förekommo i synnerhet utefter kusterna af hafvet och
de stora sjöarna samt utefter flodstränderna å sank
och vattensjuk mark. Nu ha de minskats och utgöra
blott på få ställen någon viktigare sjukdomsorsak
och förorsaka blott sällan döden. Deras minskning
kan måhända till någon del förklaras af förbättrade
lefnadsförhållanden för öfrigt, men att den väsentliga
orsaken måste sökas däri, att den framskridande
odlingen genom markens dränering och torrläggning
har minskat möjligheten för sjukdomsorsaken att utom
vår kropp existera, det har erfarenheten visat genom
mångfaldiga exempel; många de farligaste frosstrakter
hafva så väl i vårt land som annorstädes på detta sätt
förlorat sin hälsoförstörande egenskap och blifvit
utan faror beboeliga.
Vi hafva här gifvit några exempel på yttre
sjukdomsorsaker, som kunna hemsöka oss, också om vi
i afseende på luft, mat, dryck, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
