Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - X. Om förekommandet af sjukdomar; smittosjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
iakttagit, att en del af dessa celler, nämligen de
hvita blodcellerna, äga förmågan att göra de inkomna
snyltgästerna platsen stridig och att det mellan dem
och bakterierna utspinner sig en strid om tillvaron,
som slutar med endera partens undergång. Vinna
bakterierna, inträder döden; i annat fall afdö
bakterierna, och människan tillfrisknar åter;
naturligtvis kan hennes kropp under striden ha
erhållit sådana skador, att hon för sin återstående
lefnad bär märken af den genomgångna sjukdomen. Man
beräknar, att fordom, då kopporna ostördt härjade,
af de insjuknade Ys blefvo fullt friska och 1/s
visserligen tillfrisknade, men i form af blindhet
eller döfhet eller andra lidanden buro minnen af de
öfverståndna kopporna.
En annan iakttagelse, som tidigt gjordes, var den,
att många bland dessa sjukdomar ej gärna eller ens
någonsin återkomma hos den, som en gång genomgått
dem. Så var fallet med kopporna, skarlakansfebern,
gula febern, mässlingen m. fl. Ja, man gjorde till
och med iakttagelsen, att genomgåendet af en sjukdom,
t. ex. kokopporna, kunde hindra smittans mottagande
från en annan sjukdom. Man kallade detta immunitet
eller oemottaglighet och kunde ej för dess förklarande
ange annat än gissningar. Det är intet tvifvel om att
äfven denna viktiga fråga, som nyligen var en gåta,
som tycktes undandraga sig all möjlighet till lösning,
kommer att af vetenskapen förklaras genom studiet af
bakteriernas lifsvillkor inom organismen; redan ha
vi fått uppslaget till lösningen, fastän här ej är
plats att för sådana undersökningar redogöra.
Slutligen visade sig också som ett ständigt
återkommande fenomen att smittämnena ej lika lätt hos
alla människor kunde innästla sig - människorna visade
olika disposition att mottaga detsamma. Fläckfeberns
och rödsotens smittämnen fordrade för att åstadkomma
härjningar att träffa en befolkning, som led af
nöd och elände, lungsoten hemsöker företrädesvis de
fattiga, dem, som bo i trånga, kvafva bostäder och
ej hafva tillräcklig och närande föda, nervfebern
uppträder i största utbredningen hos en befolkning,
som lefver i samhällen, hvilkas renlighet är ringa. I
allmänhet kan man säga, att ju starkare och kraftigare
individen är, ju mer han tillgodoser hygienens i
det föregående framställda fordringar på renlighet,
god föda, frisk luft, kraftigt, men ej omåttligt och
försvagande arbete, ju mindre disposition har han att
hemfalla åt smittosjukdomarna. Då vi nu börja lära
känna, huruledes bakteriernas framgång är beroende på
bristande förmåga hos kroppens väfnader och celler att
öfvervinna deras anfall, synas oss dessa förhållanden
lätt förklarliga.
Äfven andra iakttagelser, som länge sedan gjorts
om smittosjukdomarna, hafva fått eller hålla på
att få sin förklaring genom studiet af de patogena
bakteriernas lif s verksamhet. Många af dessa äga
endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
