Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - X. Om förekommandet af sjukdomar; smittosjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En grupp af smittosjukdomarna kallas de veneriska
eller könssjukdomarna; de äro smittosaiuma från
person till person, och en af dem är sorgligt bekant
för sina farliga verkningar på människans hälsa,
nämligen syfilis.
Af sjukdomar, som öfverföras från djur till människor,
äro i synnerhet anmärkningsvärda mjältbranden och
vattuskräcken. Den senare har en inkubationstid,
längre än de allra flesta infektionssjukdomars;
den kan nämligen uppgå till bortåt 8A år, fastän
den i regeln blott uppgår till några månader. Den
är för öfrigt fruktad för sitt förfärliga förlopp,
men lyckligtvis i Sverige så godt som okänd för
närvarande.
Yttre skador åtföljas ofta af farliga förändringar,
beroende på bakterier; hit höra rosen (som också kan
uppträda utan iakttaglig yttre skada), varbildningarna
och de svåra blodförgiftningarna efter sårskador. Hit
hör också den med rätta så fruktade barnsängsfebern.
Den vanligaste och förnämsta af alla dessa
infektionssjukdomar, tuberkulosen, förlöper i
flertalet fall långsamt under loppet af flere år
med den småningom skeende förstöring af lungorna,
som allmänt är känd under namnet lungsot. Sjukdomen
består i bakteriers inkommande i och utveckling
inom lungorna med sönderfallande af dessa, så att
vanligen stora håligheter bildas; det, som från
dessa upphostas, innehåller massor af bakterier,
hvilka sedan i form af damm spridas i luften och
kunna öfverföra sjukdomen till friska. Eftersom så
många lungsiktiga finnas och de under åratal kunna
sålunda afsöndra smittämnet, måste detta förekomma
allmänt spridt; att ändock endast en mindre del af
människorna blifva lungsiktiga beror, dess bättre,
därpå, att icke på långt när alla hafva disposition
för sjukdomen. Denna finnes hufvudsakligen hos af en
eller annan anledning försvagade personer; inan har
också iakttagit, att barn efter föräldrar, som varit
eller blifvit lungsiktiga haft anlag för sjukdomen,
att dispositionen sålunda varit ärftlig.
Hvad kan nu göras för att förekomma dessa så farliga
infektionssjukdomar? Ty att det är bättre att
förekomma än att försöka bota dem, när de en gång
kommit till utbrott, är en sanning, som sedan länge
tillbaka blifvit erkänd, fastän man fordom mindre än
nu kände konsten att förekomma dem, emedan man mindre
än nu kände till deras väsende. Botandet är sämre än
förebyggandet af sjukdomen äfven i de fall, då man
verkligen äger tillgång till goda botemedel, såsom
fallet är med frossan, som högst gynnsamt påverkas af
kina; hvem vill ej hellre undgå en frossa än få den,
också med utsikt att bli den kvitt genom kina? Men
i afseende på de flesta af dessa sjukdomar ställer
sig saken vida sämre. Yi känna mot många af dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
