Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - I. Grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svensk lagkunskap.
Hvarje samhälle, större eller mindre, råaste vara
inrättadt och styrdt efter bestämda rättsgrundsatser
eller lagar, hvilka gälla till efterlefnad för alla,
som äro skyldiga samhället lydnad. Sverige har af
ålder varit ett sådant lagbundet samhälle, och i
nära samband med samhällsutvecklingen har följt en
utveckling af lagstiftningen, som dels omfattat staten
eller riket i dess helhet i borgerligt hänseende, dels
dess kyrkliga förhållanden, dels statens särskilda
delar eller kommunerna och dels rättsförhållandena
mellan enskilda samhällsmedlemmar. Det viktigaste af
den svenska lagkunskapen kan därför hänföras till fyra
hufvudafdelningar: I Grundlagarna; II Kyrkolagen;
III Kommunalförordningarna och IV Allmänna lagen
(civila och brottmålslagarna m. m.)
I. Grundlagarna.
Såsom själfva namnet angifver, äro grundlagarna de
högsta lagarna i samhället och innehålla grundvalen
och grunddragen för de öfriga. Grundlagarna
bestämma statens styrelse samt regeringens och
folkets ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. De
svenska grundlagarna äro fyra: regeringsformen af
den 6 juni 1809, riksdagsordningen af den 22 juni
1866, successionsordningen af den 26 september
1810 och tryckfrihetsförordningen af den 16 juli
1812. Af dessa är regeringsformen den viktigaste
och innehåller grundbestämningarna för de trenne
andra. Riksdagsordningen bestämmer utförligt
om riksdagens sammansättning och verksamhet,
successionsordningen fastställer svenska
tronens ärftlighet inom Bernadotteska släkten,
och tryckfrihetsförordningen lagfäster svenska
medborgares rättighet att i tryck offentliggöra
sina åsikter. Riksakten af den 6 augusti 1815, som
bestämmer föreningen mellan Sverige och Norge, räknas
icke som svensk grundlag, men är i verkligheten en
unionell grundlag för de förenade rikena. – Konungen
och riksdagen äga rätt att gemensamt stifta, ändra,
upphäfva eller förklara grundlagarna. För att inga
hastiga eller omogna ändringar skola kunna vidtagas,
är bestämdt, att, när ett grundlagsförslag första
gången handlägges i riksdagen, kan det visserligen
afslås, men icke bifallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
