Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - I. Grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
statsråd eller tillfällig föredragande uppenbarligen
handlat emot rikets grundlag eller allmän lag, eller
tillstyrkt någon öfverträdelse däraf eller underlåtit
att göra föreställningar emot en sådan öfverträdelse
eller den vållat och befrämjat genom uppsåtligt
fördöljande af någon upplysning eller underlåtit
att vägra kontrasignation å ett grundlagsvidrigt
beslut, så skall konstitutionsutskottet ställa denne
under tilltal inför riksrätten. Denna rätt är rikets
allra högsta domstol, som endast vid utomordentliga
fall sammanträder. Ordförande är presidenten i
Svea hofrätt och ledamöter i detta fall; fyra de
äldsta justitieråden, de två äldsta råden i Svea
hofrätt, presidenten och ett råd från hvarje af
rikets kollegier samt de båda högsta befälhafvarne
for trupperna och flottan i Stockholm. Åklagare är
riksdagens justitieombudsman. Riksrätten dömer efter
allmän lag och den särskilda ansvarighetslag,
som konungen och riksdagen för statsrådet
fastställt. Ingen har makt att ändra riksrättens dom,
utom att konungen kan utöfva sin benådningsrätt, som
dock ej kan sträcka sig till den dömdes återinsättande
i rikets tjänst. - Om konstitutionsutskottet finner,
att statsrådet samfaldt eller en eller flere af
dess medlemmar uti deras rådslag om allmänna mått
och steg icke iakttagit rikets sannskyldiga nytta
eller att någon föredragande icke med oväld, nit,
skicklighet och drift utöfvat sitt förtroendeämbete,
äger utskottet anmäla detta för riksdagen. Finner
då riksdagen, att rikets väl kräfver en anmälan
härom hos konungen, uttalar riksdagen skriftligen
sin önskan, att konungen ville ur statsrådet och
från ämbetet skilja den eller dem, emot hvilka
anmärkning blifvit gjord. Konungen är då icke skyldig
att fullgöra riksdagens begäran. Och hvad riksdagen
efter granskning godkänt eller lämnat utan anmärkning
har därmed fått ansvarsfrihet (décharge), och ingen
förnyad, till ansvar förbindande granskning är i
samma mål tillåten.
3. Riksdagens sammansättning. Svenska folket
representeras af riksdagen, som består af två kamrar,
den första och den andra, hvilka i alla frågor hafva
lika behörighet och myndighet. Lagtima riksdag
skall utan särskild kallelse årligen sammanträda
den 15 januari eller, om då är helgdag, dagen
därefter. Urtima riksdag kan konungen sammankalla,
när han så nödigt finner. Regeringen är skyldig att
sammankalla urtima riksdag, då konungen vistats öfver
tolf månader utom riket eller varit längre än tolf
månader så sjuk, att han icke kunnat befatta sig med
regeringen, samt då konungen dött och tronföljare
saknas eller är omyndig. Om i dessa fall regeringen
skulle underlåta att sammankalla riksdagen, åligger
det ovillkorligen rikets hofrätter. På urtima
riksdag få endast förekomma sådana ärenden, som
föranledt riksdagens sammankallande eller af konungen
för densamma framlägges samt hvad därmed står i
oskiljaktigt sammanhang. - Lagtima riksdag-kan ej utan
egen begäran upplösas, förrän den varit under fyra må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
