Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - I. Grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåder tillsammans, så vida ej konungen förordnar om
nya val till endera eller båda kamrarna. I dessa fall
skall riksdagen, med bibehållande af sin egenskap
utaf lagtima, sammanträda inom tre månader från
upplösningen å den tid, som konungen bestämmer,
och kan ej vidare af konungen upplösas under fyra
månader. Urtima riksdag kan åtskiljas af konungen,
när han för godt finner.
Riksdagsmännen utses till båda kamrarna genom
val för viss tid och kunna i utöfning af sin
befattning icke bindas af andra föreskrifter än
rikets grundlagar. Ingen riksdagsman kan förmenas
att utöfva sin riksdagsmannabefattning med undantag
af militärer i krigstid, då de af konungen beordras
i rikets tjänst. Endast svensk medborgare kan
utöfva riksdagsmannabefattning. Ej godkännes som
riksdagsman: a) den, som står under förmynderskap;
b) den, som afträdt all sin egendom till borgenärer
och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han
är befriad från deras kraf; c) den, som är under
tilltal eller dömd till ansvar eller ställd under
framtiden för vanfrejdande brott; d) den, som är
förlustig medborgerligt förtroende eller förklarats
ovärdig att inför rätta föra andras talan; och e)
den, som blifvit förvunnen att hafva med penningar
eller gåfvor sökt värfva röster vid riksdagsmannaval
eller emot vedergällning af gif vit sin röst eller
genom våld eller hot stört valfriheten. För val
till båda kamrarna gäller äfven att endast den
valberättigade, som personligen inställer sig vid
valet, får utöfva rösträtt. Valen skola förrättas
med slutna sedlar. Ogiltig är den valsedel, som ej
upptager valbar person eller som innehåller flere
eller färre namn än antalet af dem, som vid tillfället
skola väljas, eller som i öfrigt innefattar någon
tvetydighet till den eller de valdes namn. Väl-jes
någon för samma tid till ledamot af båda kamrarna
eller till ledamot af endera för två eller flere
valkretsar, får han själf bestämma, i hvilken kammare
han vill inträda eller för hvilken valkrets han vill
anses vald.
Första kammaren. Ledamöterna i första kammaren utses
för 9 år af landstingen och stadsfullmäktige i de
städer, som ej deltaga i landsting. Hvarje landsting
och hvarje sådan stad väljer efter folkmängden inom
sitt område en riksdagsman för hvarje fullt tal af
30,000. Uppgår ej folkmängden till 30,000, väljes
dock en riksdagsman.* Ledamöternas antal växlar
således efter folkmängden och utgör för 1894 års
riksdag 148. Valbara till första kammaren äro män,
som fyllt 35 år samt äga och minst 3 år näst före
valet ägt fastighet, taxerad till minst 80,000 kronor,
eller ock till staten skatta och under 3 år näst
* Till 1894 års riksdag föreligger till slutligt
afgörande ett förslag, att antalet ledamöter i första
kammaren fixeras till 150 och att hvarje valkrets
skall utse en riksdagsman efter folkmängden för hvarje
fullt tal, motsvarande ’/i50 af rikets folkmängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
