Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - I. Grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
För beredande af väckta frågor, som icke höra till
de ständiga utskotten, tillsätter hvarje kammare för
sig tillfälliga utskott, ett eller flere, vanligen
trenne, och med det antal ledamöter, som kammaren
för hvarje tillfälle bestämmer. Kanslideputerade,
till antalet 4, 2 från hvarje kammare, hafva uppsikt
öfver riksdagens kansli, som uppsätter och expedierar
riksdagsbeslutet och andra för kammaren gemensamma
skrifvelse!’. Talmanskonferensen^ bestående af
talmännen och vice talmännen samt 3 ledamöter från
hvardera kammaren, kallas den rådplägning, som hålles
om huru ärendena skola föredragas i kamrarna och
om de äro grundlagsenliga och kunna föredragas. -
Utskotten välja hvar sin ordförande och vice
ordförande. Fore uppräkningen af röstsedlarna uttages,
förseglas och undanlägges en röstsedel. Äro sedan
vid sammanräkningen rösterna lika delade, framtages
den förseglade sedeln, som med sitt »ja» eller »nej»
afgör beslutet. De utskottsmedlemmar, som stannat
i mindretal, kunna reservera sig. De yttranden,
som utskotten afgifva, kallas med ett gemensamt
namn betän-kanden. Är betänkandet ett yttrande
öfver ett ärende, som hänvisats till utskottet,
kallas det utlåtande, men om utskottet s j älf mänt
af ger ett förslag, kallas detta memorial. Utskotten
pläga fördela sig på skilda afdelningar för frågornas
beredning, så t. ex. statsutskottet på 4 afdelningar
Talmännen kalla hvar sin kammare till sammanträde
(»plenum»), föredraga ärendena, leda förhandlingarna,
verkställa omröstning och vaka öfver ordningen,
men få själfva ej deltaga i öfverläggning
eller omröstning och ej utan kammarens samtycke
afsluta ett sammanträde. Talmannen får ej vägra
proposition, d. v. s. att ställa ett väckt förslag
under omröstning, så vida han ej finner det strida
mot grundlagarnas lydelse. Då skall han anföra
skälen för sin vägran. Om kammaren likväl yrkar
proposition, förklaras förslaget hvilande, tills
konstitutionsutskottet utlåtit sig, om förslaget är
grundlagsenligt eller ej. Anser utskottet förslaget
vara grundlagsenligt, kan proposition ej vägras.
Vid kammares sammanträde har hvarje ledamot rätt
att till protokollet fritt yttra sig om allt, som
förekommit under öfverläggningen, i den ordning han
anmält sig och uppropas. Om någon därvid fäller
personliga förolämpande uttryck, kan kammaren
besluta varning genom talmannen. Öfverläggningarna
äro offentliga, men kammaren kan besluta, att visst
ärende skall behandlas inom lyckta dörrar. Förslag
från regeringen öfverlämnas till kamrarna genom
ett statsråd och äro antingen skrifvelser eller
propositioner. Förslag, som framläggas af enskilda
riksdagsmän, kallas motioner. I ämnen, som tillhöra
ständigt utskotts behandling, måste motion väckas inom
10 dagar från riksdagens öppnande. Grundlagsförslag
och motioner, som icke tillhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
