Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - I. Grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
ständigt utskotts behandling, kunna väckas när som
helst under riksdagen. Kungliga propositioner och
motioner, som tillhöra ständigt utskotts behandling,
kunna icke afgöras utan utskottsbehandling;
andra motioner kunna afslås, men ej bifallas utan
utskottsbehandling, så vida de ej röra kammaren
enskildt. När proposition eller motion väckes,
skall den bordläggas till nästa sammanträde och då
remitteras (hänvisas) till utskott. Betänkande från
ständigt eller särskildt utskott bör samtidigt
föredragas i båda kamrarna. Första gången det
föredrages, skall det bordläggas, och äfven vid
andra föredragningen blir det hvi-lande på bordet,
om flere ledamöter det begära, men vid tredje
föredragningen måste det afgöras. Sedan kammaren
förklarat öfverläggningen slutad, framställer
talmannen proposition å de väckta förslagen att med
ja eller nej besvaras. Talmannen förklarar därefter,
hvilket förslag som med öfvervägande ja besvarats,
och om ingen ledamot säger däremot, varder talmannens
uppfattning kammarens beslut. Men om blott en ledamot
begär votering (omröstning), skall sådan anställas,
sedan kammaren bestämt voteringspropositionen,
d. v. s. hvilka förslag som betecknas med ja
och nej vid omröstningen. Vid denna har hvarje
röstande en röst. Omröstningen sker med tryckta,
omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar. Fore
omröstningen undanlägges och förseglas en sedel,
hvilken i händelse af lika röstetal öppnas och af gör
beslutet. Den mening, som fått de flesta rösterna, är
kammarens beslut, och hvad båda kamrarna samstämmigt
beslutit är riksdagens beslut. Om kamrarna fatta
olika beslut och dessa ej af vederbörande utskott
kunna sammanjämkas, anses frågan för den riksdagen
hafva förfallit. Så t. ex. med alla lagfrågor. Men om
frågan rör statsutgifter, bevillning, riksbanken eller
riksgäldskontoret, anställes gemensam omröstning;
hvarje kammare röstar för sig, och sedan sammanräknas
rösterna i andra kammaren, där också den förseglade
sedeln aflägges. Den mening, som då fått de flesta
af kamrarnas sammanräknade röster, är riksdagens
beslut. Mellan dem, som vid val fått lika röstetal,
skiljes genom lottning.
5. Riksdagens rättigheter. Hvarje kammare kan
utesluta obehöriga ledamöter, välja sin sekreterare
och kanslibetjäning och bestämma ordningen för
sammanträdena Ingen riksdagsman kan hindras
att besöka riksdagen; för det, som han yttrat i
egenskap af riksdagsman, kan han ej ställas till
ansvar, utan att den kammare, dit han hör, med 5/6
af afgifna röster det medgifvit. Beskylles han för
grof missgärning, kan han ej häktas, så vida han ej
gripes å bar gärning eller domstol det besluter. Våld
mot riksdagen, dess kamrar, utskott eller enskilda
riksdagsmän eller störande af deras förhandlingar
straffas som förräderi.
Hurusom riksdagen med konungen delar
lagstiftningsrätten är förut omtaladt. Däremot kan
riksdagen icke på Lagskipningen utöfva det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
