- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:533

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - I. Grundlagarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

533

gifvit under högst två månader om hösten och
omfattar då näst föregående års räkenskaper.

6. Lagskipningen är enligt grundlagarna uppdragen
åt domstolarna, som skola döma efter lag och
laga stadgar. Konungen utnämner ordförandena i
underrätterna: borgmästarne för rådhusrätterna
(inom stadens förslag) och häradshöfdingarne
för häradsrätterna, ledamöterna i öfverrätterna
(hofrätterna) och i högsta domstolen, men ingen
domare kan afsättas utan efter laga ransakning och
dom och ej heller utan på egen ansökan befordras
eller flyttas. Som förut nämnts, är konungens
domsrätt uppdragen åt högsta domstolen, som består
af 16 justitie-råd, hvilka utnämnas bland lagkunniga
män, som i domareämbeten visat insikt, erfarenhet
och redlighet. Högsta domstolen arbetar på två
afdelningar; under 6 månader af året tjänstgöra
båda af delningarna, under 6 månader en afdelning
i sänder. Mindre viktiga mål kunna afdömas af
5 ledamöter, ja, äfven af 4, så vida alla 4 äro
ense om domslutet. Öfver viktigare ärenden skola
minst 7 döma. Före af görandet i högsta domstolen
förberedas ärendena i nedre justitieremsionen. Högsta
domstolen ej blott dömer i sista hand, utan
afgör äfven ansökningar, att konungen må bryta
kraftvunnen dom och återställa försuten tid, samt
gifver på förfrågningar af domare och ämbetsmän
förklaringar öfver lagens rätta mening. Sådana
lagförklaringar kunna af följande riksdag och, om
det gäller kyrkolagen, äfven af följande kyrkomöte
ogillas och därmed upphöra att gälla. Innan konungen
stadfäster ett af riksdagen antaget lagförslag,
måste han däröfver inhämta, ej blott statsrådets,
utan äfven högsta domstolens yttrande, och när ett
kungligt lagförslag framlägges för riksdagen, skall
det äfven åtföljas af högsta domstolens yttrande om
förslaget. Som förut är nämndt, skola i statsrådet 2
ledamöter af högsta domstolen närvara och yttra sig
under ansvar till protokollet, när lagstiftnings-
och benådningsfrågor förekomma. Besvär öfver val
till riksdagen och kyrkomötet afgöras i sista
hand af högsta domstolen. Dess medlemmar kunna
ej utöfva annat ämbete, och då de väljas till
riksdagsmän, ej inväljas i utskott eller deltaga
i utskottsval. Högsta domstolens ledamöter kunna
ställas till ansvar inför riksrätten, om någon eller
några af egen nytta, vrångvishet eller försumlighet
dömt så orätt, att någon mot tydlig lag mistat eller
kunnat mista lif, personlig frihet eller egendom,
l detta fall är riksdagens justitieombudsman pliktig
och justitiekanslern berättigad att anställa åtal
inför riksrätten, som i detta fall är densamma, som
för statsrådets ledamöter, utom att i stället för
de 4 justitieråden ingå 4 de äldsta statsråden. -
Justitiekanslern är konungens och kronans högste
åklagare, och honom åligger att genom fiskaler föra
talan i mål, som röra allmän säkerhet och kronans
rätt. Han skall hafva tillsyn öfver rättvisans
handhafvande, beifra domares och ämbetsmäns fel samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free