- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:12

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Europa.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

fortsättning af Alperna, som i norr stå i förbindelse
med mellersta Europas berg ända till Karpaterna
och i söder med Apenninerna fortsätta ned genom
Italien. Mellan Alperna och Apenninerna flyter Po till
Adriatiska hafvet, mellan Alperna och Karpaterna den
väldiga Donau till Svarta hafvet, de enda af Europas
stora floder, som flyta mot öster. Norr ut strömmar
genom det nordtyska låglandet Öder till Östersjön,
Elbe och Rhen till Nordsjön. Från höglandet i
Frankrikes midt flyta Seine åt norr till Kanalen,
Loire åt väster till Atlanten, Rhöne åt söder till
Medelhafvet, medan Garonne, som äfven faller ut i
Atlanten, kommer från de svårtillgängliga Pyrenéerna,
näst Alperna Europas högsta berg. Söder om dem
ligger Spaniens bergiga högland, hvarifrån floderna
Duero, To jo m. fl. gå till Atlanten och Ehro till
Medelhafvet. De flesta af dessa floder utom de spanska
äro på långa sträckor segelbara och ha i hög grad
underlättat beröringen mellan skilda länder och folk.

Näst efter sitt för samfärdseln gynnsamma läge har
Europa sitt lyckliga klimat att tacka för den höga
odling det nått. Den s. k. Golfströmmen, den varma
ström, som i Atlantiska hafvet för det af ekvatorns
sol upphettade vattnet från mellersta Amerikas kuster
upp mot det nordliga Europas, gifver åt de senare
ett varmare och blidare luftstreck, än något annat
land på jorden vid så nordlig bredd har att uppvisa,
hvadan de ock sedan urminnes tid varit bebodda af
sunda och kraftiga folkstammar. De många, i fastlandet
djupt inträngande hafven gifva åt världsdelens hela
västra hälft ett kustklimat med blida vintrar och
svala somrar, i hög grad gynnsamt för uppkomsten
af en kultur, mäktig att göra sig till godo de
håfvor naturen bjuder. På den ryska slätten går
däremot luftstrecket öfver i ett fastlandsklimat,
som blir alltmera utprägladt, ju mera man nalkas
till Asien. Invid dess gräns utbreder sig i norr
utmed Ishafvet ändlösa, öde snöslätter, i söder invid
Kaspiska hafvet stäpper eller halfva öknar, liknande
de asiatiska och som först norr om Svarta hafvet gå
öfver i fruktbart land.

Den mycket olika värmegraden i norr och söder gifver
upphof åt en däremot svarande olikartad växtlighet,
som dock öfver allt, utom på de nyssnämnda ryska
områdena och de höga fjällen, är jämförelsevis ganska
riklig. Det svala jordbältets vanliga sädesslag och
andra odlade växter frodas, i synnerhet på de stora
slätterna i östra och mellersta Europa, i södra odlas
vinrankan, olivträdet och allahanda s. k. sydfrukter,
som dels under romartiden eller ännu längre tillbaka,
dels efter de stora upptäckterna i Amerika och Indien
blifvit dit införda. Stora skogar, i synnerhet i
Ryssland och Skandinavien, lämna ved och virke, men
hafva på senare tider blifvit mycket starkt medtagna
af en långt drifven afverkning. Fornverldens stora
vilddjur äro från dem nästan alldeles försvunna;
björn och varg äro de största rofdjuren/ Af det
jaktbara villebrådet äro älgen och hjorten de
förnämsta högdjuren, men äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free