Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bristen på segelbara vattendrag har utgjort ett
betydande hinder för dess underlättande, och endast
på de stora sjöarna har af ålder en ganska liflig
inlandssjöfart ägt rum. Tidigt kom man på den tanken
att genom kanaler sammanbinda sjöarna i det mellersta
slättlandet och därmed bereda en genare vattenväg
mellan landets östra och västra kuster. Därtill
bidrog i ej ringa mån den omständigheten, att Danmark
genom upptagande af höga tullafgifter i Öresund lade
svåra hinder i vägen för sjöfarten mellan Östersjön
och Kattegatt. Det var dock först i början af vårt
århundrade, som den betydande Göta kanal kom till
stånd. Från Östersjöns vik Slätbaken går den till
grannskapet af Motala ström, hvars lopp den följer
till Vättern, och fortlöper vidare från Vättern till
Vänern. Grenom Gröta kanal och dess fortsättning
Trollhätte kanal, förbi fallen af samma namn, har en
betydande saro-färdsled bildats mellan östkusten och
Gröta älfs mynning, men det hopp man i början hyste,
att kanalen skulle draga till sig en stor del af
sjötrafiken från Ryssland till västra Europa, har
slagit fel, helst landets tillgångar icke medgifvit
att göra kanalen tillräckligt bred och djup för
större, fartyg. Till Gröta kanals system ansluta sig
Dalslands och Säffte kanaler, som öppna farleder från
Vänern uppåt några af dess nordliga tillflöden, samt
den halffärdiga Kinda kanal, som förbinder Roxen med
sjöarna kring Stångåns Öfre lopp. Mälaren förbindes
genom Hjälmare kanal med sjön af samma namn, genom
Slrömsholms kanal med en del sjöar i bergslagen och
får genom Södertälje kanal en betydligt förkortad
utfartsväg till Östersjön. Förslag hafva äfven
framkommit att genom kanalleder från Hjälmaren
sätta Mälaren i omedelbar förbindelse med Vänern och
Vättern, men hafva icke ledt till något resultat.
Till lands är Sverige sedan,gammalt försedt ined goda
landsvägar, och från början af 1850 talet har dess
järnvägsnät vunnit en utsträckning, som i förhållande
till landets folkmängd ställer det bland de främsta i
världen. De svenska järnvägarna uppnå en sammanlagd
längd af nära sju hundra nymil, hvaraf statens
stambanor uppgå till ej fullt tre hundra. Stambanor
förena Stockholm med Malmö, Göteborg, Kristiania
och Trondhjem, och en stambana är under byggnad till
finska gränsen. Grenom en mängd bibanor, mestadels
tillhörande enskilda bolag, stå statens stambanor
i förbindelse med de viktigaste kusthamnarna och
med de flesta städer och viktigare orter i det
inre landet. Samfärdseln lättas ytterligare genom
vidsträckta telegraflinjer, och på den sista tiden
har äfven telefonväsendet vunnit stark utbredning.
Sveriges befolkning uppgår till vid pass 4,800,000,
hvaraf 900,000 i de- starkt tillväxande städerna. Med
undantag af vid pass 20,000 finnar och lappar i
nordligaste delen hör hela folket till en och samma
stam, hvilket haft ett högeligen lyckligt inflytande
på dess historiska, utveckling. Såsom förut är nämndt,
höra svenskarne till den skandi*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
