Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
väster en följd af långsmala dalar ined aflopp åt
Vänern genom Gullspångs-eller Letälfven, från en mängd
sjöar i gränsen mot Dalarne, Västmanland och Nerike,
den långa Klarälfven, som har sin källa långt upp
i fjällen och i sitt öfre lopp flyter genom Norge,
Norsälfven med de långsmala Fryken-sjöarna samt
Byälfven ined Säffle kanal. Endast vid kusten samt
i sydvästra delen med det i Vänern utskjutande
Näset är jordbruket huf-vudnäring; i öfrigt är
skogsbruk och bergshandtering rådande.’ Den hurtiga
och lifliga, men oroliga befolkningen utvandrar i
stora skaror till andra orter och till Norge för
att söka arbetsförtjänst, och på sista tiden har
utvandring till Amerika pågått i stor utsträckning. I
de magra skogsbygderna i gränsen mot Dalarne och
Norge bo finnar, mestadels dit inkallade af Karl IX
och som ännu till någon del bevarat sitt språk och
sina egendomliga sedvanor. Hufvudorten är Karlstad
vid Klarälf-vens utlopp i Vänern. Kristinehamn vid
Vänern och Filipstad i det inre af landet äro’ej
obetydande bergsstäder. Utom ett tingslag i öster,
som tillhör Örebro län, utgör landskapet Värmlands
län med landshöfding i Karlstad och hör i sin helhet
till Karlstads stift. Landskapet bildar en öfvergång
till Grötaland och fick sin första befolkning från
Västergötland, med hvilket det långt in i medeltiden
var förenadt. Sagan om konung Olof Trätälja,
som från Uppsala skulle flytt till Värmland och
blifvit stamfader för en norsk konungaätt, synes
däremot sakna grund. Tidigast uppodlades Näset och
kustbygderna kring älf värn as utlopp, hvaremot
det inre landet och den nordöstliga bergslagen med
sina rika järnmalmfält länge förblef en obygd. Karl
IX inlade synnerligen stora förtjänster om landets
uppodling och bergsbrukets höjande.
Längst norr ut i Svealand utbreder sig det
vidsträckta landskapet Dalarne kring Dalälfvens
båda hufvudgrenar. Till sin natur bildar det en
öfvergång till det i .norr angränsande Norrland med
öde fjällbygd i väster och skogsbygd i det nedre
landet, som endast kring sjön Siljan samt här och
där kring den förenade Dalälfven i öster varder mera
öppet. Jordmånen är karg och jordbruket föga gifvande,
och det straf-sanima, kraftiga dalfolket får därför
söka sig hvarjehanda, binäringar eller arbetsförtjänst
utom hemorten, företrädesvis i Stockholm. Hufvudorten
är Falun vid sjön Runn, norr om Dalälfven, hvars
koppargrufva, det s. k. Stora kopparberget, ännu är
den förnämsta i Sverige. Dessutom finnas småstäderna
Hedemora och Säter. Vid Siljans öfre ända ligger
den stora kyrkobyn Mora, hvarifrån Gustaf Vasas
befrielsekrig tog sin begynnelse. Landskapet bildar
Kopparbergs län med landshöfding i Falun och" hör
till Västerås stift. Emedan Dalälfven af stänges från
hafvet genom Älfkarlebyfallen, har landet icke fått
sin befolkning från kusten, utan frän Fjärdhundra och
Västmanland, men ännu i dag bor den tätast hopad kring
de båda älfgrenarna och Siljan. I början ett bihang
till Västmanland, fick landet först mot medeltidens
slut en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
