Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
en hufvudnäring. Enda staden är Gäfle (24,000
inv.) vid utloppet af Gafleän, landskapets största
vattendrag, Norrlands äldsta och största stad,
täflande med Stockholm om handeln med Dalarne
och särdeles regelbundet ombyggd efter en stor
eldsvåda 1869. Landskapet hör till Gäfleborgs län
med landshöfding i Gäfle och Uppsala ärkestift samt
ansågs i äldre tider utgöra en del af Uppland.
Helsinglands hufvudbygd är belägen kring den
stora Ljusneälfvens nedre lopp. Nordligare
flyter Dellensjöarnas vattendrag till Bottniska
viken. Landskapet delar det öfriga Norrlands
bergiga, vildsköna natur. Dess rika skogstillgångar
ha gifvit upphof åt en storartad sågverksrörelse,
som jämte fiske af lax m. m. utgör den förnämsta
näringsgrenen. Jordbruk och bergsbruk äro här liksom
i det öfriga Norrland mindre betydande. Linodling
bedrefs förr i stort omfång här och i Ångermanland. I
Helsingland liksom längre norr ut saknas stora
herresäten, hvaremot ansenliga, välbyggda bondgårdar
mycket allmänt förekomma. Staden Söderhamn vid Ljusnan
är i följd af trävarurörelsens uppbiomstring stadd i
rask tillväxt liksom ock, ehuru i något mindre grad,
det norr ut vid kusten belägna Hudiksvall. Ljusne
sågverk vid älfvens utlopp i Bottniska viken är
ett af de största i Sverige. Den stadslika byn
Bollnäs vid Ljusnans förening med dess hufvudgren
Vox-nan är en medelpunkt för rörelsen i det inre
af landskapet. Helsingland hör till Gäfleborgs
län och Uppsala ärkestift. Det utgör den del af
det egentliga Norrland, som tidigast befolkats af
sveastammen. Sagan om dess bebyggande från Norge
torde sakna grund. Befolkningen var dock länge
mycket gles och bestod mestadels af fiskare vid
kusten och vattendragen samt resande köpmän,
kallade birkarlar, som af lapparne tillbytte
sig pälsverk och vildt och mot dem öfvade stort
förtryck. Under namnet Helsingland förstods i äldre
tider hela Bottenhafvets kustland från den södra
gränsskogen Ödemärden ända upp till Västerbottens
sydgräns. Först småningom af skildes därifrån Medelpad
och Ångermanland. Helsingarne deltogo flitigt i
bosättningarna i Finland och stodo dalkarlarne troget
bi under befrielsekrigen mot unionskonungarne. Till
de inre skogsbygderna synas i gamla tider förbrytare
från de sydligare landskapen ofta tagit sin tillflykt,
hvilka åt sin afkomma lämnat i arf en ännu delvis
kvarlefvande vildhet i lynne och seder.
Kring Ljusnans öfre lopp utbreder sig det vilda
berglandet Härje-dalen, en af Sveriges magraste
bygder, till folkmängden det minsta landskapet i
riket. Folket är fattigt, men gästfritt, med enkla
seder. Hufvud-näring är boskapsskötsel, då jordbruk
icke lönar sig. Landskapet lyder under Jämtlands län
och Hernösands*stift. Liksom grannlandet Jämtland
lydde det före 1645 under Norge samt erhöll därifrån
sin kristendom.
Jämtland är ett vidsträckt högland, beläget omkring
300 meter öfver hafvet kring Ljungan och Indals-
eller Ragundaätäven med den betyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
