Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
annat land med samma nordliga läge. Naturalstren
äro öfver hufvud desamma som i vårt eget land; dock
äger Norge långt mindre rikedom på metaller, och
bergsbruket har därför aldrig kunnat blifva någon
hufvudnäring. Jordmånen är magrare och åkerbruket
mindre gifvande än i Sverige utom på några slättbygder
kring M josen och vid södra kusten. Skogarna
äro betydliga och deras afverkning en af landets
förnämsta näringskällor. En gifven följd af landets
läge är att sjöfart och fiske där måste blifva af den
allra största vikt. I jämförelse med folkmängden äger
Norge den största handelsflotta i världen och idkar
en mycket vidsträckt sjöfart utöfver hvad dess egen
handel kräfver. Fisket af sill och torsk, det senare i
synnerhet kring Lofotens Öar, är framför allt af stor
vikt och torde på sin tid i ej ringa mån ha bidragit
att påskynda kustlandets befolkande. Norge drager en
betydlig inkomst af den mängd resande, som årligen
strömmar dit för att beundra landets sköna natur.
Rikets folkmängd öfverstiger 2,000,000; den består
liksom i Sverige nästan uteslutande af en enda stam,
som öfver hela landet talar samma norska språk och
med få undantag bekänner sig till samma lutherska
religion. Blott i den yttersta norden bo ett par
tiotusental lappar och finnar. De förre, som i Norge
föra samma lefnadssätt som i Sverige, få här namn af
finnar, under det våra finnar benämnas kväner.
Norrmännen äro så nära besläktade med svenskarne,
att olikheterna mellan dem i själfva verket endast
kunna anses som följder af deras fördelning mellan
skilda riken. Landets germaniska befolkning har här
bosatt sig något senare än i Sverige eller först mot
stenålderns slut och har sannolikt inkommit dels
från svenska sidan, dels från Jutland, hvadan ock
de sydliga kusterna varit tidigast befolkade. Den
åsikt, som en norsk historisk skola med ifver och
skicklighet förfäktat, att landet mottagit sin
nuvarande befolkning från norr och nordöst, är
numera öfvergifven. Från nämnda håll hafva däremot
lappar och finnar kommit, och de förre innehade ett
långt större område än nu, innan norrmännen trängde
dem tillbaka. Från kusterna utbredde sig de senare
långsamt inåt landet och bildade liksom sina svenska
grannar en mängd af hvarandra oberoende småsamhällen,
här kallade fylken: Ett af dessa fylken, väster om
Kristianiafjorden, vann småningom genom sina krigiska
konungar, hvilka sagan, sannolikt utan grund, låter
härstamma från Sverige, en tillökning i makt, som
gjorde det möjligt för en af dem, Harald Hårfager,
att mot slutet af 800-talet lägga hela Norge under
sitt välde. Undan eröfråren flyktade de besegrade
små-konungarne och deras vänner ur landet och svärmade
snart på väldiga vikingaflottar kring de västliga
hafvens kuster, där Skotland, Irland, västra England
och Frankrike af dem hemsöktes med eld och svärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
