Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Schweiz. - Nederländerna och Belgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nars inbördes afund ej mindre än genom
dess frihetskära befolknings tapperhet.
Förbandsförfattningen ombildades 1848 i demokratisk
anda, i hufvudsak efter mönstret af Nordamerikas
förenta stater, men har sedan dess undergått
åtskilliga förändringar. Det schweiziska edsförbundet
består af 22 själfständiga och lika berättigade
kantoner, som hvardera bilda ett litet samhälle för
sig med sina egna lagar och sin egen demokratiska
författning. Förbundets representation utgöres af
ett genom allmän rösträtt utsedd natjonalråd och
ett ständerråd, hvartill hvarje kantons lagstiftande
församling väljer två medlemmar, oafsedt om kantonen
är stor eller liten. Styrelsen utgöres af ett
förbundsråd, som representationen utser, med en
årligen ombytt president. Efter år 1874 har det
s. k. referendum eller allmän folkomröstning öfver
viktiga lagar blifvit infördt så väl i edsförbundets
som i de flesta kantoners författningar.
Kantonernas storlek och folkmängd är mycket olika,
och den senare växlar mellan öfver l/% mill. i
den största (Bern) och ett par tiotusental i den
minsta (Uri). Ingen enda stad når, upp till 100,000
invånare. Hufvudstad är Bern i den liknämnda kantonen,
men de största städerna äro Zurich och Geneve vid
sjöarna af samma namn, samt Basel invid nordliga
gränsen, där Rhen lämnar landet och blir segelbar
för större fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
