Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Nederländerna och Belgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
efter annan slet bort stora sträckor af fastlandet
och bragte hundratusentals människor om lifvet. Grent
emot dessa gräsliga hemsökelser måste folket uppbjuda
hela sin kraft, och nu lades grunden till det väldiga
nät af dammar, som skyddar dess kuster mot vågornas
raseri. Denna mäktiga kraftansträngning bidrog i hög
grad till folkandans höjande, och mot medeltidens slut
se vi den ena rika och blomstrande handelsstaden växa
upp efter den andra. Reformationen vann här tidigt
insteg, och mot Spaniens fanatiska trosförtryck reste
sig holländariie till segerrikt motstånd. Belgien
lyckades det ej att lösrycka från det spanska väldet;
reformationen blef där fullständigt undertryckt,
och landet förblef ett bihang först till Spanien,
sedan till Österrike. Holländarne däremot uppsvingade
sig under en republikansk styrelseform, men med
ledning af de högt begåfvade oraniska furstarne, på
otroligt kort tid till Europas största och rikaste
handels- och sjömakt, med vidt utbredda kolonier
i alla världsdelar. Hollands storhetstid blef dock
ej långvarig, och på 1700-talet sjönk det åter ner
till en makt af andra rangen, sedan det uttömt sina
krafter i den långvariga kampen mot Ludvig XIV af
Frankrike. Både Holland och Belgien indrogos genom den
franska revolutionen under Frankrikes maktområde, men
efter Napoleons fall förenades bägge landen 1815 till
ett konungarike, soin under huset Oranien skulle bilda
en motvikt mot Frankrikes förstoringsbegär. Deras
förening räckte dock ej längre än till 1831, då en
revolution lösslet det katolska Belgien från det
protestantiska Holland. Sedan dess bestå båda landen
hvar för sig som egna konungariken; men inom Belgien
ha bland flam-ländarne sträfvanden åter yppat sig för
närmare anslutning till de holländska stamfränderna,
medan bland den vallonska befolkningen enstaka röster
höjas för en anslutning till Frankrike.
Statsförfattningen är i båda rikena inskränkt
monarkisk, och vid konungarnes sida stå folkvalda
riksdagar. Valrätten är dock ganska begränsad och
de valberättigade fåtaliga, särdeles i Belgien, där
frågan om utsträckt eller allmän rösträtt synes på
väg att medföra farliga inre slitningar. Landskapens
och kommunernas själfstyrelse är i båda rikena ganska
vidsträckt.
I Holland är Haag konungens säte, men den största
och viktigaste staden är Amsterdam, som på 1600-talet
var hela Europas förnämsta handelsstad. En betydande
sjöstad är äfven Rotterdam vid en af Rhens västra
utloppsarmar. - Belgiens hufvudstad Brussel är en
till stor del nybyggd och vacker stad i det inre af
landet, hvilken med sina förstäder räknar öfver l/z
mill. inv. Förnämsta sjöstaden är det fordom långt
viktigare Antwerpen vid en af Scheldes mynningsarmar,
tillika en betydande fästning. Stora handelsstäder
voro i medeltiden äfven Gent och Brugge i det gamla
Flandern. Den vallonska lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
