- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:107

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Asien.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

ras och bekänna sig till muhamniedanismen. l dess
södra del ligga några engelska nybyggen och på en
ö utanför kusten det likaledes engelska, mest af
kineser befolkade Singapore, en af österns förnämsta
handelsstäder, invid den stora stråkvägen mellan
Indiska och Stilla hafven. Återstoden af Malacka
lyder under Siarn, ett själfständigt konungarike
i midten af halfön. Birma i halföns västra del var
förr ett eget mäktigt rike, men eröfrades nyligen af
engelsmännen, som lade det under sitt indiska välde
och därifrån drifva handel på sydvästra Kina. Annam i
öster är ännu till namnet själfständigt, men lyder i
själfva verket under Frankrike, som därifrån eröfrat
och inför-lifvat Tonkin i norr vid kinesiska gränsen
och Cochinkina i söder.

De indiska eller malaj ska öarna utgöra en
sydöstlig fortsättning af Asien ned emot Australien
mellan Indiska och Stilla hafven. Någon bestämd,
naturlig é gräns mellan båda världsdelarna kan
här ej angifvas, utan pläga till Asien räknas de
öar, hvilka hufvudsakligen bebos af den malajska
folkstammen. Malajerna äro ett krigiskt, men bakslugt
folk, som i följd af sitt lands haf omgifna läge
uppnått stor duglighet som sjömän, men äfven visa
böjelse för sjöröfveri. I det bergiga inre af
de stora öarna bo papuas, ett vildt, negerlikt
folk. /SWnda-öarna bilda från Malacka till Nya
Guinea en långsträckt ökedja med Sumatra, Java och
flere smärre öar, hvarjämte i norr därom ligga
de stora öarna Borneo och Celebes. De behärskas
till större delen af Nederländerna, som bland
dessa öar äger ett rike, många gånger större och
folkrikare än moderlandet. Den folkrikaste, men icke
största ön är Java, som med sin hastigt tillväxande
folkmängd af mer än 20 mill. närmar sig till Belgiens
folktäthet. Odlingen af kolonialvaror, bland hvilka
javakaffet må nämnas, är högt uppdrifven, men en
svår landsplåga utgöra de ofta återkommande förödande
utbrotten af vulkaner och Jordbäfningar. Det osunda
Batavia är hufvudsäte för det nederländska väldet
i Indien. På de öfriga större öarna äro holländarne
endast i säker besittning af kusterna, och af Borneo,
som i vidd är större än Sverige och Norge tillhopa,
äga engelsmännen den nordliga delen. Moluckerna,
öster om Sunda-öarne, kallas äfven Kryddöarna i följd
af sin rikedom på kryddor af alla slag. Filippinerna,
i norr om Sunda-öarna, lyda under Spanjorerna, som
där infört den katolska läran och bland annat odla
en myckenhet tobak.

Kina utgör Högasiens östra sluttning mot Kinesiska och
Gula hafven. Det är till vidden ungefär lika stort
som det indiska väldet, men äger biländer af mer än
dubbelt så stort omfång. Väster ifrån stryka östliga,
i höjd aftagande fortsättningar af Högasiens berg, som
skilja från hvarandra de bland dessa berg upprinnande,
till Gula hafvet strömmande jättefloderna Jangtsekiang
och Hoangho. Den förra är näst Nilen den längsta flod
i gamla världen, med ett lopp af 500 nymil,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free