Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Afrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
träd märkes det väldiga baobab, som stundom uppnår
en ålder af flere tusen år. Kaffe och andra den
tropiska världens kulturväxter trifvas förträffligt
i de fruktbara nejderna. Framför Afrikas växtvärld
utmärker sig dock dess djurvärld för sin rikedom
på egendomliga arter. Floderna hysa jättelika,
glupska krokodiler, och vid deras stränder vältra
sig klumpiga flodhästar. Öknens oumbärliga lastdjur
är kamelen, införd från Asien af romarne, och dess
fågel är den jättehöga strutsen, som ej kan flyga,
men löper fortare än den snabbaste häst. Väldiga
elefanter och noshörningar bana sig väg genom de
täta skogssnåren; de förra, som skocka sig samman i
stora hjordar, kunna i olikhet med de indiska icke
tämjas, men jagas för sina betar, hvilkas dyrbara
elfenben bildar en viktig handelsvara. Den vilda,
skygga gorillan, den mest människolika af alla apor,
har först nyligen blifvit känd för de hvita. Mot de
fredligare djuren föres ett oaflåtligt utrotningskrig
af lejon, pantrar och andra blodtörstiga rofdjur,
medan hyenan smyger kring om natten och söker efter
döda kroppar. Afrikas mark för äfven metaller och ädla
stenar; diamanter påträffas ymnigt i södra delen,
och sydväst om öfre Nilen bearbetas järnet sedan
urminnes tider, medan bergsalt från öknen utgör en
öfver halfva Afrika eftersökt handelsvara.
Afrikas folkmängd är fullständigt omöjlig att med
någon visshet uppgifva, men utgör sannolikt mellan
100 och 200 mill. på en yta af 300,000 nnymil. Dess
hufvudmassa utgöres af negrer i det egentliga
Ekvatorial-Afrika, hvilka med sin mörka, stundom
till svart öfvergående hudfärg, sitt ulliga hår,
sina tjocka läppar och framskjutna käkar utgöra en af
jordens mest egendomligt utpräglade människoraser. En
ofta ansenlig fysisk styrka är hos dem parad med
en ganska låg andlig utveckling, som låter negern
förblifva ett stort barn hela lifvet igenom. Högre
stå dock de med dem besläktade ftan^folken, med
kaffrerna i södra och sydöstra Afrika samt fulah-
eller ww&afolken i norr intill öknens gräns, hvilka
sannolikt äro uppblandade med mera utvecklade
stammar. Undanträngda till ödemarkerna i sydväst
äro nu hottentotter och buschmän, ett spensligt,
klent släkte med gulaktig hy och tofvigt hår och
som bland de sistnämnda sjunkit ned till fullkomlig
dvärgväxt. Sparsamt förekommande återstoder af
dvärgfolk, spridda här och där i mellersta Afrikas
urskogar, bära vittne om att dessa stammar en gång
varit urbefolkning i en stor del af Afrika. I norra
delen bo högre stammar, som räknas till de hvita
folken, nämligen hamiter i Nildalen, Sahara och på
nordliga kusten samt semiter, som från Asien utbredt
sig öfver hela norra Afrika. Europeiska folk hafva
först i nyare tider fattat fast fot vid kusterna. De
och folket i Abessinien äro kristna, hvaremot islams
läror bekännas af alla andra till den hvita rasen
hörande folk och en stor mängd negrer i Sudan, medan
bland de öfriga negrerna förekomma mer eller mindre
råa former af hedendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
