Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Geografi
- Nordamerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som här och där afbrytes af väldiga vulkaner. Mot
söder afsmalnar landet än mer, till dess det i
Centralamerika åter vidgar sig, för att slutligen
åter hopträngas till Panamanäset.
Mississippis stränder.
Mammutträd.
Nordamerikas utsträckning från det kalla till det
varma jordbältet förutsätter en omväxling af alla
slags klimat med ytterlig hetta längst i söder
och ej mindre ytterlig köld längst i norr. Mellan
dessa bägge motsatser finnas dock en mängd grader,
under hvilka den civiliserade människan kan bättre
trifvas, men i allmänhet råder ett fastlandsklimat
med stränga vintrar och heta somrar. Nederbörden
är på sina ställen riklig, i allmänhet tillräcklig
för växtlifvets behof, men aftager mot väster, till
dess den nästan försvinner i närheten af Klippbergen
och på andra sidan om dem, där landet stycketals
öfvergår till fullkomlig öken. De västliga kustbergens
sluttning mot Stilla hafvet äger ett klimat, som norr
ut är mildare än någon annan trakt under samma bredd
utom skandinaviska halfön, och den ymniga nederbörden
ger upphof åt en stark växtlighet, framför allt af
väldiga skogsträd, bland hvilka Wellington- eller
mammutträdet är det högsta på jorden med en höjd af
omkring 100 meter. På den stora slätten i öster råder
nästan öfver allt yppig fruktbarhet utom i de kalla,
nästan alltid snöhöljda obygderna längst i norr. I
den feta, djupa svartmyllan kring Mississippis
och Winnipegs stränder trifvas förträffligt
alla europeiska kulturväxter. På den mexikanska
högslätten mildras hettan af den ansenliga höjden
öfver hafvet och ett öfvermåttan härligt klimat är
rådande. Odlingen var där urgammal, och majs, tobak,
kakao m. fl. inhemska kulturväxter hafva därifrån
spridt sig öfver världen. De europeiska husdjuren,
hästar, boskap, får m. fl., voro i Amerika före
Columbi tid alldeles okända, men trifvas där alldeles
utmärkt och föröka sig oerhördt. Den vilda bisonoxen
eller buffeln är ännu den inhemska befolkningens
förnämsta villebråd, och den grå björnen i västerns
ödemarker är större och farligare än sina fränder i
Gamla världen. Nordamerikas mark hyser rik tillgång på
metalliska skatter, silfver i Mexiko och västra delen
af Förenta Staterna, guld i Kalifornien (det senare
upptäckt först på 1840-talet). Nära nog outtömliga
tillgångar finnas af stenkol till industriens tjänst
och bergolja till fotogenberedning.
Befolkningen är numera i vida öfvervägande grad af
europeiskt ursprung. I Förenta staterna och Canada äro
engelsmännen och deras afkomlingar förhärskande, och
de talrika invandrarne från Europa sammansmälta efter
hand med dem. Endast i landet kring Mississippis- och
S:t Lawrenceflodernas mynningar, som en tid innehades
af Frankrike, håller sig det franska språket vid
makt. I Mexiko, Centralamerika och på några större
öar i Västindien är den spanska stammen rådande,
medan engelsmän och fransmän dela mellan sig de öfriga
västindiska öarna. Till dessa och till sydöstra delen
af Förenta staterna hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0730.html
