Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Nordamerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
landet för sin rätt till själfstyrelse och
själfbeskattning, och då England ej ville gifva
efter, afgåfvo dess tretton kolonier 1776 sin
själfständighetsförklaring och slöto sig samman till
ett statsförbund under namn af Nordamerikas förenta
stater. Med fransk och spansk hjälp försvarade de
under Washingtons kloka, fosterländska ledning sin
själfständighet, som af England 1783 erkändes. 1789
antogs efter långa strider Förenta staternas
konstitution, och Washington blef den nya unionens
förste president. Sedan dess har landet haft att
fägna sig åt en utveckling utan motstycke i folkens
häfdaböcker, i synnerhet sedan en regelbunden
ångbåtsförbindelse med Europa börjat hit öfverföra
de väldiga utvandraremassor, som här söka sig en
drägligare tillvaro och med otrolig hastighet lagt
Mississippidalens rika slätter under plogen. Under
tiden har Unionen utvidgat sitt område genom att på
fredlig väg förvärfva halfön Florida från Spanien
och Louisiana, hvarmed då förstods hela västra
Mississippidalen, från Frankrike samt efter ett krig
på 1840-talet från Mexiko eröfrat norra delen af dess
område med det guldrika Kalifornien. En anledning till
ständiga inre slitningar utgjorde negrernas slafveri,
som tidigt infördes vid plantagerna i södern och ej
kunde tillintetgöras med mindre än ett fyraårigt,
blodigt inbördes krig 1861-65. Unionens framsteg hafva
därefter fortgått efter samma jättelika måttstock
som förut, och ehuru mörka punkter ingalunda saknas
i dess samhällslif, synas dock nästan oöfverskådliga
utsikter öppna sig för dess framtid.
Det amerikanska samhället är uppbyggdt af utvandrare
ur de klasser, som i Europa funnit sig undertryckta,
och har därför helt naturligt utbildat sig på
bredaste demokratiska grund med allas, frihet
och jämlikhet som mål. Då hufvudmassan af folket
tillhör den germanska stammen, hafva dess uråldriga
rättsgrundsatser bildat hela samhällsordningens
grundval. Bredvid den politiska friheten råder
fördenskull den vidsträcktaste själfstyrelse, och de
mindre samhällena ordna hvart inom sig sina särskilda
angelägenheter. Unionen bildar således ett förbund
af själfständiga stater, hvilka i sin ordning bilda
föreningar af sig själfva styrande kommuner. Förenta
staternas folk äger högsta makten och väljer själft
med allmän rösträtt sina representanter och sin
styrelse så väl inom det mindre som det större
samhället. I spetsen för hela Unionens styrelse
står en president, vald af folket för fyra års
tid genom elektorer, särskildt utsedda för detta
ändamål. Bredvid honom står kongressen, som består af
två kamrar, representanthuset, valdt af hela folket i
särskilda, efter folkmängden ordnade valkretsar, och
senaten, med två ledamöter från hvarje stat, utsedda
af staternas lagstiftande församlingar. Hvarje stat
har sin egen författning med en folkvald guvernör
och en legislatur eller landtdag med två på olika
sätt utsedda kamrar. Med odlingens utbredande öfver
västerns vildmarker har staternas antal ökats från
det ursprungliga tretton till fyrtiotvå, hvarjämte
i de yttersta ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
