Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Nordamerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
den skogbetäckta halfön Yucatan mot de västindiska
öarna och i nordväst Gamla Kaliforniens långsmala
halfö bortom den Kaliforniska viken. Klimatet är
vid kusterna hett och osundt, men på höglandet
svalt och hälsosamt, ehuru ganska torrt, särdeles i
norr. Nederbörden är ej så stor, att mera betydande
vattendrag kunna uppstå, och floderna stanna
vanligtvis i sjöar i det inre. Där fuktigheten räcker
till, är marken ytterst fruktbar och gifver rika
skördar af majs, bomull m. m. Aker-’ bruket ligger
dock i lägervall liksom bergsbruket, hvilket fordom
gaf silfver i oerhörda massor, men tillströmmande
kapital från Förenta staterna börjar nu alltmera
tillgodogöra de rika naturliga tillgångarna. På
en yta, omkring fyra gånger så stor som Sveriges,
bo här vid pass 12 mill människor. Den härskande
befolkningen är af spansk härkomst och delar sin
stams allmänna karaktersdrag, men långt talrikare
äro indianerna, som här ägna sig åt åkerbruk och
andra fredliga näringar, samt blandningsraser
mellan dem båda. Den romersk-katolska religionen
är rådande, och kyrkans makt är mycket stor liksom
okunnigheten och vidskepelsen, i synnerhet bland
den indianska befolkningen. Denna härstammar från
de gamle aztekerna, som vid spanjorernas ankomst
voro landets herrar och uppnått en märkvärdigt hög
grad af civilisation, där visa och milda lagar på
ett underligt sätt blandades med grymma och blodiga
religionsbruk. De hade stiftat ett rike, större
och mäktigare än den nuvarande republiken och där
åkerbruk och industri nått en hög utveckling, men
som ej kunde hålla stånd mot spanjorernas tapperhet
och öfverlägsna krigskonst. Den spanska eröfringen
(omkr. 1521) bragte den gamla kulturen till undergång,
och landet försjönk i barbari och förfall under den
hårda, godtyckliga spanska styrelsen, som i hög grad
förtryckte hvita och indianer. Med förenade krafter
af kastade dessa omkring 1820 det spanska oket,
och landet har sedan dess skakats af ständiga inre
oroligheter, under hvilka det än varit kejsardöme, än
republik. För närvarande bildar det ett republikanskt
statsförbund efter Förenta stabernas mönster under
skäligen lugna inre förhållanden. Hufvudstaden Mexiko
(330,000 inv.), vid en sjö på den inre högslätten,
var de gamla konungarnes praktfulla säte och har
sedan dess varit en af de största städerna i det
spanska Amerika.
Söder om Mexiko utgör Centralamerikas breda landtunga
ett föreningsband mellan världsdelens norra och
södra hälfter. Landet är i det inre bergigt, vid
kusterna fuktigt, och de ymniga regnen i förening
med den starka hettan framkalla en nästan drifhuslik
växtlighet. Naturens rika håfvor tillgodogöras dock
föga af den glesa befolkningen, som till mindre delen
består af spanjorer, till den större af half vilda
indianer, förslappade af det heta klimatet. Större
delen af landet bildar efter frigörelsen från Spanien
fem små republiker, som ligga i ständig fejd med
hvarandra och af hvilka Guatemala i norr är den
största. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
